Är det på riktigt frågar man mig då jag läser en bok.
Frågan kommer lite då och då.
Som vi söker det riktiga.
Inte det konstlade.
Jag funderar över den här frågan.
Funderar över vad den vill säga.
Är det på riktigt frågar man mig då jag läser en bok.
Frågan kommer lite då och då.
Som vi söker det riktiga.
Inte det konstlade.
Jag funderar över den här frågan.
Funderar över vad den vill säga.
Inlägg som berör samma teman:
Kommentarer är stängda.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Om skärmstopp och den viktiga ögonkontakten
Det räcker inte att säga att vi är en läsande skola
Så försvinner elevernas rädsla för att göra fel
Om högläsning på ett främmande språk
På rasten är han kung, i klassrummet ”dum i huvudet”
Livsviktigt med böcker för att barnens fantasi ska flöda fritt
Att banna en bok är att banna ett barn
Vetgirigheten får eleven att låna böcker från översta hyllan
Alla elever lyssnar uppmärksamt trots att de inte förstår ett ord
Läs gärna porträttet i Läraren Här
Just nu: Tidens smala näs av Sven_Eric Liedman (omläsning) a
Böcker jag läst under januari – aug 2024
Böcker jag läser under december 2023:
Barnböcker utgivna på Rabén & Sjögren
I antologier:
Redaktör för LÄSVÄRLD, En Bok För Alla
Pedagogisk litteratur
”Vackra ögon rullar över dessa rader”.
Jag frågade klassen just det i höstas. En tanke som kom upp var att det är lättare att läsa ’på riktigt’-berättelser för att det är svårt att upptäcka det som är ’på riktigt’ i det som är ’påhittat’