Tänk om varenda unge fick en sommarlovsbok med sig hem under sommarlovet. Låt oss säga att man hade fem titlar per årskurs och eleverna fick välja vad de ville läsa. Det skulle vara böcker de längtade efter att läsa. Inte en bok fylld med måsten utan en bok som griper tag i läsaren. Det är ju ändå sommar så det ska vara en bok i äkta Astrid Lindgrens sagogädda-anda, som kan bita sig fast i läsaren och hålla kvar läsaren och när gäddan slår till med stjärten, så snipp snapp snut är sagan slut.
När sommarlovet tar slut tar man med sig boken till skolan. Berättar om den i olika konstellationer. Lär känna varandra genom berättelserna om böckerna. En sommar går så fort. En bok att läsa för gemenskapen med klasskamraterna. Eller lyssna till. Eller få höra någon högläsa. Och sedan inte komma tillbaka till pedagogiken som genast hackar sönder boken i envisa frågor om man har förstått eller inte. Utan samtal och möjlighet att slå upp sidor och visa lite närmare; här stod det… och sedan låna ut boken till den som vill läsa den.
Cilla Dahlén, bibliotekarie i Hjulsta Grundskola, hade en idé om en sådan bok för de yngsta eleverna, de som riskerar att tappa läsningen över sommaren – en bok att hålla sig till och läsa om och om igen.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
