Jag vill ha ett nytt hus. Det huset ska vara stort och rymligt. Det ska vara fullt ut tekniskt. Jag ska bara kunna trycka på knappar. Knapparna ska förändra ljusinsläpp, korrigera mörkret som faller ut över alltsammans, fokusera på rätt saker.
Jag vill ha ett nytt kamerahus!
Mitt kamerahus ska jag möblera med allt och alla. Det ska finnas små bord för små samtal, stora dukade bord för fester, där ska porträtten hänga eviga över salongsmöblerna, där ska detaljerna skärskådas, tingen besparas och besjälas, där ska ljus och skuggor byta plats, och där ska kvadratmetrarna breda ut sig över tid och otid, platser och vrår.
Anne-Marie
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
