Nu är det så här med ord. Att de kan överraska och förnya oss. Under en föreläsning talade jag om begreppet textrörlighet. Det blev diskussion. Textrörlighet är ett mycket fint begrepp tycker jag och visar på den rörlighet som en text inbjuder till. Vi kan skapa ordrörlighet i klassrummet. Ordrörlighet är mitt ord.
Jag gillar när vi sätter fart på ord i klassrummen. Jag har seminarier i hur vi kan göra språket tillgängligt och äventyrligt, skapande och lekande. I rummet med lärarna dök så ordet mjölkgrop upp. Mjölkgrop? Och jag älskar när orden förvånar mig och ger mig bilder som jag aldrig tidigare haft. Ord som rör sig mellan oss betyder att vi förstår dem så olika men på något vis delar vi dem i det yttre, dvs, om vi talar om dem och tar dem i våra munnar. Pröva att säga mjölkgrop. Ja, just det – säg det. Då först är det riktigt ditt.
Vad är en mjölkgrop skulle jag fråga mina elever. De skulle få fantisera och klura. Även om någon visste skulle jag inte låta det räcka med det rätta svaret. Inte alls. Det ryms mer lek med ord. Nåväl – jag googlade frågvist härhemma. Så levde ordet kvar i mig.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Jag blev glad när jag läste det här, Anne-Marie. Glad över ordkärleken och lekfullheten och glad över ett nytt ord att lägga till vokabulären.
Ha ha ha . Så härligt! Känner väl till ordet Mjölkgrop. Har praktisk erfarenhet.
Är så glad att ha mina rötter, utlöpor och nyfikenheter utlokaliserade på olika håll. Det berikar. Och har gett mig nyfikenhet inför ännu fler områden. Vilket i sin tur berikar mitt pedagogiska arbete.
Allt väl kära kollega.
Jag brukade jobba mycket med ord i min förskoleklass, härliga ord, långa ord. När första snön föll en vinter så smakade vi på ordet ”snöre”. Vilka assosiationer! snö-re, snöre. Och barnen fick komma med förklaringar,”snö som liksom faller som ett rep” var en. Poetiskt! ”Skosnöre i vinterskor”. Ord som ger assosiationer, ord som smakar mera…Mums!