Lättläst är inte detsamma som fattigare innehåll. Lättläst betyder att vägen till innehållet möjliggörs. Lättläst betyder inte att läsaren har sämre förmåga att förstå. Lättläst betyder att en läsare kommer åt en text och kan tänka, förstå, grubbla på vad den texten gör med läsaren. Det är inte heller så att en svårläst text behöver ha ett större innehåll. Tvärtom kan en svårläst text dölja sin brist på innehåll. Allt detta kan vi diskutera, inte värdera!
DEN KREATIVA SPRÅKLEKTIONEN OCH DET EGNA MÖTET MED TEXTEN
Vid alla textmöten handlar det om vad texten skapar inom läsaren. Den lättlästa texten möjliggör för delaktighet i ett innehåll. Låt oss fundera över om meningen
”att känna doften av en annan tid”
Vilka inre bilder skapar den? Vilka frågor skapar meningen? Hur mycket språk kan utvecklas genom en diskussion om vad meningen gör med oss? Hur vi förstår den? Vad vi inte förstår? Vilken doft vi kan känna? Vad meningen kan betyda? Vilken innebörd den har för mig? För dig? Vilken vår spontana tanke är? Om det fattas något i meningen? Hur den kan göras tydligare? Hur kan vi uttrycka samma sak med andra ord?
- – Jag tänker omedelbart på den där osten som låg och luktade i min mormors skafferi.
- Hur luktade det då?
- Menar man att man känner en lukt eller är det ett uttryck för något annat?
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Om målet är att kommunicera ska man göra just det. Om målet inte är att kommunicera utan ett annat – att briljera, konfundera, eller obstruera ska man inte utge sig för att kommunicera. Jag tror George Orwell skulle ha hållit med mig om det. 🙂