Ta en text, vilken som helst, och placera in ordet inte och andra ord som gör att textens innehåll inte längre har ägt rum eller vad som nu kommer att ske med innehållet, läs båda texterna högt och dela innehåll och tankar med eleverna:

Modella – gör själv och tänk högt

Lektionen måste modellas och göras gemensamt innan eleverna kan och får välja ut sin text och göra uppgiften där. Det gäller att visa och dela med sig till eleverna så att de får se och tänka ihop med undervisande lärare. Att de ska göra utan att veta hur är både svårt och ensamt.

Synliggöra frågorna:

• Hur ska jag lösa det här?
• Hur gör jag om meningen, jag måste grubbla, vad tänker ni?
• Författaren Ulf Stark har skrivit så här och jag måste nog ändra ordföljden, hmm, jag undrar på vilket sätt?

Jag väljer denna text:

”Varje dag sprang jag ner till Arvidsson och sammanfattade lite. Han var alltid glad när jag kom och hade en kristallvas på bordet bredvid sängen full med polkagriskarameller att bjuda av. Sommaren rusade på utanför den gula rullgardinen och både han och jag ville visst hålla fast vid den. Jag berättade om vårt pojklag, jag berättade om Manne och om Saga.”

Den här texten har Reidar Jönsson skrivit och boken heter ”Mitt liv som hund”, den kom ut 1983 som Månpocket.

”Jag sprang inte längre ner till Arvidsson och ingenting sammanfattade. Han var aldrig glad eftersom jag inte kom och kristallvasen på bordet bredvid sängen var inte längre full med polkagrisar att bjuda på. Inte heller rusade sommaren på utanför den gula rullgardinen och ingen av oss ville hålla fast vid den. Jag berättade ingenting om vårt pojklag, jag berättade ingenting om Manne och om Saga.”

Eleverna måste få höra mig tänka, delta genom att ge förslag och lektionen har jag gjort från första klass och upp genom stadierna. Det handlar mycket om att ge eleverna undervisning som möjliggör för dem att förstå och när de sedan själva väljer texter kan de uppstå underbara problem vilka vi tillsammans får fundera på.

Låt oss ta en annan text:

Här tar jag ett textstycke ur Ulf Starks bok ”Min vän Percys magiska gymnastikskor” 1991:

”Vi skulle rita ett träd. Jag ritade en lönn med knotiga grenar. Och Percy ritade en stridsvagn med larvfötter och långt kanonrör. Det krävde så många kakor att jag tog upp påsen ur bänken och gömde den under ett papper istället.”

Och så gör vi om den tillsammans:

”Vi skulle inte rita ett träd. Jag ritade därför inte en lönn med knotiga grenar. Och Percy ritade inte en stridsvagn med larvfötter och inte heller ett långt kanonrör. Det krävdes inte så många kakor så jag behövde inte ta upp påsen ur bänken och gömde den inte under ett papper.”

Om lektionerna:

Det här är kreativt och roligt. Vi lär oss att tänka. Vi funderar över meningsuppbyggnad. Vi får härma ord och vi övar oss att stava. Vi skriver av annan text och övar oss att noggrant göra det. Vi förändrar texten utifrån en modell. Vi utvecklar vårt muntliga språk då vi samarbetar med läraren och innehållet. Vi får högläsa våra texter för varandra och för hela klassen. Sen delar vi läsningen mellan oss. Vi sätter ihop alltsammans till en bok som sedan blir en gemensam text att läsa eller för enskild läsning. Denna uppgift går att göra på alla språk och den fungerar över alla årskurser. Det är innehållet som förändras och vi med det.

Om förhållningssättet:

Ha det roligt när ni prövar. Låt eleverna välja sina texter själva. Visa dem att de behöver några rader och respektera de val de gör. Dela frikostigt ord och meningar mellan er och låt lektionen mynna ut i generöst delande av det vi kom fram till. Sitt bland eleverna och gör din text, de kommer att titta på hur du gör och lära av att du berättar hur du tänker och hur du formulerar dina meningar. Låt eleverna fråga och följa. Gör inte eleverna hjälplösa genom att säga att de behöver hjälp. De behöver få se, visa själva, känna sig trygga med att de förstår och få återkoppling. Ge eleverna det.

Frågorna:

Vilka frågor kan jag ställa eleverna? Det är en fråga att undersöka under arbetet men också vara förberedd med. Jag formulerar dessa frågor:

• Hur löste du uppgiften?
• Vilka svårigheter utmanade dig?
• Hur förändrades ordföljden?
• Vad fick du ändra i texten?
• Berätta om textvalet?
• Vad fick dig att välja den här modellen?
• Vem är modellens avsändare?
• På hur många sätt kan du skriva den här meningen?
• hur löste du uppkomna problem?
• osv …

Tre ord och en mening – utveckla eller inled, underhåll eller börja med

Lektionen om att göra om innehållet kan du sedan underhålla, inleda, utveckla och reprisera för att leka med språket och betydelserna. Källorna ska vi återknyta till och berätta tydligt vems modell vi prövar mot. Undervisningen ska vara generöst delande och vi ska lyssna till det vi skapar och minnas den vi lånar från.

Du kan alltid ta tre ord och en mening och inleda en lektion med muntligt skrivande (ett begrepp jag, bland annat i Kiwimetoden, 2006). Här är tre ord:

• simma
• skrämma
• simtag

Eleverna får skapa meningar med dessa ord. När de har prövat orden i sina meningar ska de lägga till ord som alltid, inte, aldrig, inga osv

• inte simma
• aldrig skrämma
• inga simtag

Meningen: 

”Det hördes ett plask till och Pelle försvann ner i djupet.”

Orden och meningen är hämtade ur Katarina Taikons bok Katitzi som kommit ut igen. Bokförlaget är Natur & Kultur och året 2015.

Gör om meningen:

• Det hördes inte ett enda plask till och Pelle försvann inte ner i djupet.
• Det gick inte att höra ett enda plask till och Pelle försvann aldrig ner i djupet.
• Inga fler plask. Pelle försvann inte ner i djupet.
• osv

Underbara källor:

• Jönsson, Reidar; Mitt liv som hund, 1986
• Stark, Ulf; Min vän Percys magiska gymnastikskor, 1991
• Taikon, Katarina; Katitizi, 2015