Lektionsförslag: Den enklaste språkberikarlektionen börjar med begrepp och ord

Detta är en mycket enkel lektion. Jag brukar visa den då jag föreläser. Finns inget enklare faktiskt. Du har en bok, en text, vilken som helst. Det kan vara en berättelse du läser, ett matematiktal du ska problematisera och undersöka med eleverna, en tidningstext du tänker ha i undervisningen eller något annat som ska läsas ihop. Ur den texten skriver du upp tre ord. Vilka som helst. De behöver inte höra samman. De kan vara olika till sin natur och sitt innehåll.

Jag använder min  handstil eller så skriver jag med digital text:

  • rättvisa

  • veranda

  • jullov

Dessa tre ord ska nu ut i klassen. Det gör jag på detta sätt:

  • Jag berättar inte varför jag skrivit upp orden, jag tycker om spänning och överraskningar, det retar hjärnan
  • Jag läser orden högt
  • Eleverna läser orden högt, unisont
  • Jag modellar nästa steg då jag säger välj ett ord och sätt in det i en mening; Rättvisa mellan syskon är ofta något syskon bråkar om. Och jag fortsätter att modella några exempel innan jag låter eleverna tala sig in i orden; Jag sitter på en veranda och dricker hallonsaft ur ett högt glas. Jullov tycker jag är överskattat.
  • Eleverna får nu pröva vilka meningar de vill skapa. Eleverna får härma varandra och låna meningar av varandra. Hela klassen ska få komma till tals. Pass om man vill vänta med att säga något. Det är ganska så snabbt tempo och som lärare måste du arbeta långsiktigt med att få klassen att arbeta så här.
  • Nästa övning blir att ta två av orden in i en mening. Jag modellar alltid noga för att visa: På verandan läste jag en artikel om orättvisa. Under jullovet rasade snön in och det gick inte att gå ut på verandan.
  • Denna gång får eleverna 1 eller 2 minuter (jag tar tid) för att sätta ihop meningar. Eleverna får samtala med varandra, två och två. Detta med att inte dra allt i långbänk utan ha ett rappt tempo stöttar hållandet av fokus. Eleverna som inte kommer på något kan alltid säga pass. Det är mycket få elever som gör det. Pass är ett bra ord att använda. Och jag behandlar ordet pass med respekt och värme. Det måste finnas ett giltigt ord i klassrummet för att vänta, ges mer tid, fundera ytterligare, få vänta tills alla har sagt så att man får fler exempel att härma och låna.
  • Vi lyssnar på varandras meningar. Nu är dessa konstruerade av två elever. De brukar generera 15 meningar eller fler. För eleverna vill ofta berätta att de kom på fler. Låt eleverna berätta. Men låt varje grupp säga en mening och tacka och bekräfta och låt ordet gå vidare till nästa grupp.
  • Den tredje gången ska vi ha en mening av alla tre orden. Det brukar vara svårare. Givetvis får man böja orden som man vill. Den frågan brukar komma upp. Det är först då jag säger något om att böja. I och med att frågan kommer upp förstår eleverna att ord måste böjas och att de själva får göra det. Jag modellar; Det är orättvist att vissa hus har verandor och att skolbarn får jullov och inte vi andra.
  • Nu får eleverna återigen prata ihop sig i grupp. De får inte mycket tid. Det gör att prestationen inte dämpar kreativiteten. Det får bli de meningar de blir. Tempot gör det mer tillåtande. Eleverna arbetar mer koncentrerat. Eleverna får nu en, två minuter och jag tar tid. Jag låter sedan grupperna berätta om meningarna de satt ihop. Dessa behöver inte vara korrekta meningar med ett korrekt innehåll. Orden ska in i en mening och meningen får bli som den blir.
  • Och återigen. Eleverna måste få säga sina meningar. Vi ska alla lyssna. Inte värdera. Lyssna till varandra. Läraren håller för elevernas lärande och värderar inte elevernas resultat. Det som finns får finnas.
  • Tidsmässigt brukar det här ta ca 10 minuter. Jag tycker egentligen inte om att ange tid. Men för att arbetssättet ska fungera kräver det att läraren lägger upp en plan för att det ska ske. Man kan inte begära att elever omedelbart är med på noterna. Därför börja det nya sätt att ge ut ord och begrepp i klassrummet, ge inte upp under ditt påbörjande utan fundera över hur du ska utveckla undervisningen och vilken plan du har för det. Nya saker fungerar inte omedelbart. Det kan vara gott att tänka så. Hur ser planen ut för dig och din undervisning, ja, det vet bara du som undervisar i den klass du har.
  • Då detta är utgivet, de dagliga orden giv mig idag, så ger jag ett uttryck och en mening för eleverna att smaka på. Meningen eleverna ska få smaka på och grubbla på lyder: Jag tänker inte tåla det!
  • Eleverna får smaka på meningen. Vad betyder den? Vad är det man själv skulle säga att man inte tänker tåla? Varför säger man så här? I vilka sammanhang kan man säga så här? Vad menar man? Frågor att undersöka meningen och uttrycket genom.
  • Eleverna får undersöka vilken mening de skulle säga innan detta uttryck. Ja, jag modellar innan. Min modell ska få eleverna att förstå. Och jag ger tillräckligt med modeller för att trygga eleverna: Det är för lite sol. Jag tänker inte tåla det! Det är på tok för många myggor här. Jag tänker inte tåla det! Orättvisor tycker jag inte om. Jag tänker inte tåla det!
  • Under det att eleverna processar och tänker på texterna har jag all möjlighet att följa deras resonemang. Jag är mycket inlyssnande och ickedömande. Mitt förhållningssätt är öppet och nyfiket. Jag både hör och ser mina elever i arbete. Formativt förhåller jag mig till det jag får ta del av. Jag behåller det i mitt pedagogiska hjärta och tänker att morgondagen har en tråd att följa upp; Det här ska jag undervisa om i morgon!
  • Nu tar jag fram boken och säger att nu ska ni få höra hur författaren använder orden rättvisa, veranda och jullov. Jag säger också; Nu ska ni få höra hur författaren använder begreppet ”Jag tänker inte tåla det!”.
  • Författaren är Astrid Lindgren. Boken jag valt att läsa ur är Pippi Långstrump. Jag låter eleverna säga Astrid Lindgrens namn högt. Jag låter eleverna säga Pippi Långstrump högt och ljudligt.
  • Så börjar jag läsa. Under min läsning dyker orden rättvisa, veranda och jullov upp, invävda ord som Astrid Lindgren gör en alldeles unik berättelse av. Så börjar jag läsa. Under min läsning dyker uttrycket ”Jag tänker inte tåla det! upp. Eleverna får dela sammanhanget där det används.
  • Jag läser ett utvalt stycke ur Astrid Lindgrens bok Pippi Långstrump. Jag behöver inte högläsa hela. Detta är en modellad lektion, ur ett kort stycke ur Pippi Långstrump. Jag kan göra samma lektion av en kemitext, en matematiktext, en instruerande text om hur man bakar en kaka.

Syftet med detta är att involvera eleverna i språket. De ska få vidga sitt ordförråd. Det kräver medvetenhet hos läraren. Jag gjorde dessa lektioner varje dag. Ni som har lyssnat till mina föreläsningar har fått möta detta enkla arbetssätt, själva blivit involverade, gjort samma som mina elever. Häromdagen mötte jag en lärare som börjat undervisa så här. Hon berättade att eleverna blev så engagerade och hon kände sig så stolt över att det blivit så språkberikande för eleverna. Eleverna skrattade igenkännande så ord och begrepp dök upp under högläsningen. Gemenskapen med bokens innehåll etablerad. Så fungerar ord. Så fungerar begrepp. Så dras vi in i texten.

Som jag  brukar säga:

Orden är språket.

Ordet är demokratin.

Körlings Ord

 

This entry was posted in Boken i undervisningen, Föreläsningar jag ger, Högläsning, Inkludering, Lektion, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Modellerna, Värdegrunden and tagged , , , , , . Bookmark the permalink.

37 Responses to Lektionsförslag: Den enklaste språkberikarlektionen börjar med begrepp och ord

  1. Pingback: Språkutveckling | Pearltrees

  2. Eva-Marie Nilsson says:

    Tack Ann-Marie för att du visar igen. Och skriver mer om det. Det blir så tydligt. Och inte svårt! Den här texten trycker jag ut och gör ett kollegialt lärande av. Alla som känner mig vet att jag lär mig av dig. Jag fortsätter att sprida, med ditt namn.

  3. Pingback: Surro | Pearltrees

  4. Pingback: Sv | Pearltrees

  5. Paula says:

    Ja, vilken bra och tydlig ide! Jag ”lånar ”den gärna för att prova på bland mina kollegor i vårt kolligiala lärande,och naturligtvis hänvisar jag till dina kloka tankar!

  6. Pingback: Vänta inte! Var resursen! Läslyftet börjar med dig! | Anne-Marie Körling

  7. Åsa Anevik says:

    Tusen tack för ett väldigt bra tips! Igen 😉

  8. Pingback: Arbetssätt | Pearltrees

  9. Pingback: Svenska | Pearltrees

  10. Pingback: Christel (chrsal6422) | Pearltrees

  11. Pingback: Språkutvecklande lektion | Läsa, skriva och leva

  12. Pingback: Så här planerar jag undervisning (ur och med Alfonsböckerna) del 1 | Anne-Marie Körling

  13. Pingback: Lektion a la Körling: Tre begrepp och en fras | Anne-Marie Körling

  14. Agnes says:

    Tack för detta inlägg! Har precis kommit på det smarta i att jobba med begrepp och ord som fristående, intresseväckande delar som under lektionens gång vävs in i innehållet och blir viktigare och viktigare för förståelsen. Upp på tavlan med orden, låt eleverna undra varför de står där, vad de betyder. Plötsligt är begreppen integrerade och används av eleverna själva. Så himla smart!

  15. Pingback: SVA/SV-elevgrejer | Pearltrees

  16. Pingback: SVA/SV-lärargrejer | Pearltrees

  17. Pingback: Läs- och skriv | Pearltrees

  18. Pingback: Mer...Språkutvecklande arbete | Pearltrees

  19. Pingback: PEDAGOGIK | Pearltrees

  20. Pingback: Språkutvecklande tips av Ann-Marie Körling | Pearltrees

  21. Pingback: Skriva & läsa | Pearltrees

  22. Pingback: Svenska | Pearltrees

  23. Pingback: Carina Johansson (frokencina) | Pearltrees

  24. Pingback: Bra Bloggar | Pearltrees

  25. Pingback: Svenska - annette | Pearltrees

  26. Pingback: Klassrum allmänt | Pearltrees

  27. Pingback: Att arbeta med ord och begrepp | Pearltrees

  28. Pingback: Att arbeta språkberikande, A-M Körlings idéer. | Pearltrees

  29. Pingback: Språkutvecklande lektioner | Pearltrees

  30. Pingback: Fokker50 | Pearltrees

  31. Pingback: Svenska - läsning | Pearltrees

  32. Pingback: Svenska | Pearltrees

  33. Pingback: Ingbro | Pearltrees

  34. Pingback: Språkutvecklande arbetssätt | Pearltrees

  35. Pingback: När eleverna förklarar ett ord | Fredrik Sandström

  36. Pingback: Tre ord – Ordskatten

  37. Pingback: Tre ord ur texten | ARBOGA SKOLA

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>