Lektion a la Körling: Tre begrepp och en fras

Detta är en mycket enkel lektion; det enklaste sättet att sätta begrepp i omlopp bland eleverna och ge dem litteratur och skolspråk i fraser, lånade av litteratur och faktatexter. Jag började undervisa så här för många, många år sedan. Länka denna lektionstanke med detta blogginlägg.

Jag kallade lektionen:

Tre begrepp och en fras.

Låt mig berätta hur man gör och hur man kan tänka. Oavsett ämne eller text lyft fram begrepp. Begreppen kan vara olika, de kan också vara begrepp som eleverna redan vet något om men som de ska möta igen, och igen och igen. Lärarens anslag ska vara tillåtande och nyfiket. Det betyder att det eleverna säger ska vara tillåtet och det ska inte värderas utifrån rätt och fel. Det är inte prov eleverna utsätts för utan för lärande och nyfikenhet. Begrepp är mycket stora och bör utvecklas från yta till djup. Begreppen ska hållas levande med sina innebörder och att eleverna förstår dem vet vi först då de använder dem och fyller ut dem med eget vardagsspråk. Att låta varje elev säga något om begreppen gör att läraren förstår eller kan komma till insikt om att begreppen alltid måste finnas i undervisning. Det ska vara ett lustfyllt möte med begreppen. Låt oss säga att jag har en kemibok. Faktatexter är begreppsrika och begreppstäta. Det betyder att vi måste undervisa om begreppen. Om och om igen.

Ur ett kort stycke i boken hämtar jag tre begrepp:

  • katalysator
  • markvatten
  • egenskaper

Då jag startar min lektion i kemi kan dessa ord stå på tavlan. Det betyder att

  • eleverna får se dem
  • eleverna kommer att få läsa dem
  • eleverna får tala om dem
  • eleverna får berätta vad de vet om dem
  • eleverna kan förklara och eleverna kan fråga om dem

Det betyder för läraren att:

  • ger eleverna möjlighet att prata och använda begreppen
  • kan lyssna in hur eleverna förstår
  • kan påverkas av elevernas förståelse och fundera över hur att lägga upp en plan för fortsättningen
  • öva sig i att inte bedöma elevernas kunskaper utan öva sig i att bedöma lektionens utveckling
  • att följa genom att lyssna
  • verka för att alla elever får talutrymme
  • kan lyssna till elevernas förförståelse och knyta an till elevernas erfarenheter
  • genom begreppen utvecklas förståelse för texten de senare ska möta
  • förbereder eleverna på textläsning och undervisning
  • ramar in lektionen genom begrepp och ord
  • begreppsamtalen verkar för ett slags kitt till skoltexten och skolspråket

En fras att använda och låta varje elev uttrycka kan vara:

”Surt markvatten löser också upp metallföreningar som finns naturligt bundna i marken.” (Gidhagen/Åberg; Kemi direkt 2007)

Den frasen ska alla läsa ut, med lärarens hjälp och unisont. Detta för att de skrivna orden ska finnas i rummet och alla ska få läsa dem högt. Inte enskilt utan som en egen stämma ihop med andra. Det gör att eleverna läser skoltext och skolspråk. Eleverna ska också få möta sin förståelse för den texten genom att samtala om hur de förstår, vilka ord de måste få veckla upp, vilka begrepp de behöver för att förklara fenomen. Det gäller för läraren att hålla sin iver att justera eleverna. Läraren ska följa resonemang och samla in information så att undervisningen kan bidra till elevernas lärande, genom det eleverna vet och kan berätta genom sitt vardagsspråk. Därefter kan vi modella undervisning ur ett kort stycke text snarare än att vi låter eleverna läsa flera sidor på egen hand under tyst läsning.

Låt oss titta på samma lektion utifrån Engelska:

Jag väljer en skönlitterär bok som jag ska högläsa ur för eleverna. Jo, eleverna ska lyssna till högläsning också ur engelsk skönlitteratur och faktatexter. Eleverna behöver även i engelska närma sig skolspråket och använda sitt eget vardagsspråk. Jag utgår från den skönlitterära barnboken: Gangsta Granny av David Walliams, 2011. Begreppen jag väljer ut ur bokens första sida (en introduktion till boken) är:

  • boring
  • stomach
  • cabbage

Eleverna ska på samma sätt som tidigare högläsa orden med stöd av läraren och sedan få prata om orden och omsätta dem i andra sammanhang. De får använda både svenska och engelska då de samtalar om dem. Mitt undervisande mål är att vi utvecklar för förmåga att använda det engelska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt vilket gör att genom min undervisning kommer eleverna att kunna samtala, lyssna och prata, på engelska, samt argumentera och analysera språk och innehåll.

Dessa tre begrepp är hämtade ur det inledande stycket ur boken Gangsta Granny. Den fras jag väljer ur boken är:

”It was a cold Friday evening in November, …” (Walliams; Gangsta Granny, 2011, s. 11)

Den meningen ska uttalas och den ska utvecklas i omloppet där eleverna samtalar om den. Den ska bli och utvecklas till att bli en fras för eleverna att använda. Det språkliga ska diskuteras. Varför skriver man Friday med stort F? Hur är det med November? Varför skriver man så? Hur kan vi använda frasen och göra den till vår? Exempel på hur vi kan använda frasen och förändra den utifrån väderlek, tidpunkt eller ändra dag och månad?

Därefter högläser jag inledningen till boken.

Låt oss titta på en lektion i ämnet svenska:

Jag utgår från Ulf Starks bok ”Pusspojken” (2010):

Begrepp jag lyfter fram är:

  • förhoppningsfullt
  • säcklöpningstävling
  • midsommarstången

Då jag förbereder mig för vilka begrepp jag ska lyfta fram upptäcker jag hur författaren använder orden. Ulf Stark skriver om att hoppa säck, säcklöpningstävling, och begreppet förhoppningsfullt handlar också om hopp. Jag kommer att problematisera orden utifrån den upptäckten. Finns det fler sammanträffanden mellan orden och fraserna i Ulf Starks berättelse om Pusspojken? Finns det säckar att hoppa ned i? Potatissäckar skriver Ulf Stark om, finns dessa idag eller är detta ord knutet till en annan tid? Mina funderingar öppnar sig för diskussion och utvecklande av frågor knutna till textsamtalen jag kan ha med mina elever. Frasen jag väljer ur boken är:

”Men först måste jag döda alla  flugor och myggor i rummet.” (Stark, Ulf; Pusspojken, 2011). Den ska få verka genom att vi uttalar den gemensamt och enskilt och lägger till våra egna erfarenheter som breddar författarens text.

Summering av lektionsingångarna:

Eleverna ska genom skolan möta begrepp och skolspråken i varje ämne. Det är avgörande viktigt att vi lärare nollställer våra egna kunskaper om begreppen, att vi inte självklarar dem och förväntar oss att eleverna kan dem. Alla begrepp handlar dels om att kunna uttala dem, som exempelvis Pythagoras sats, till att kunna använda dem i övergripande sammanhang som gör att begreppen ersätter en del förklaringar. Det är förklaringarna som eleverna måste få till begreppen, dels genom egna erfarenheter och dels genom mötet med det eleverna får läsa i skolan och möta genom ämnen.

Skolan är en plats där vi kan ge eleverna den medvetenheten de behöver för att förstå och att deras egna erfarenheter också är viktiga och betydelsefulla. Lärarens tankar måste gå från att bedöma elevernas brister till att undervisa dem och ge dem möjligheter att utveckla sitt språk, sina begrepp och inkluderas i skolspråken.

 

 

Mina textförberedelser ser ut så här:

Mina förberedelser ser ut så här. Körling undervisar 1997-2010En lärare skickar mig gensvar till en språkberikarlektion hon har genomfört. Så här lyder gensvaret:

Hej Anne-Marie!
Vill bara visa en elevutvärdering från en av mina språkberikarlektioner.
Jag har verkligen tagit denna undervisning till mitt hjärta och älskar att jobba med orden på detta sätt!

Jag skulle presentera den sång jag har valt att vi ska sjunga på skolavslutningen (”Sången om sommaren”). Men jag sa inte det från början utan skrev bara upp mina tre ord på tavlan:

berså – böljor – blåklockor

Därefter modellade jag meningar och eleverna prövade i par att säga egna meningar. Ordet böljor är ganska lätt att förväxla med blöjor, så det blev mycket fniss och skratt. Sedan tog jag en fras ur sången:

…tills vi ramlar omkull!

Jag modellade och de prövade, återigen många skratt! Jag plockade fram gitarren och sjöng sången för dem och sedan sjöng vi tillsammans. Och som de sjöng! De älskade sången från första stund.”

Det här inlägget postades i Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning. Bokmärk permalänken.