- Ta några ord ur en tidning:
- Börja med det muntliga. Alla elever måste få smaka på orden. Först säger vi detta – Lyckligt slut – på alla möjliga vis. Vi kan skratta det, vi kan säga det argt och bestämt, vi kan viska det till varandra, vi kan säga det som om vi vore på ett polisförhör, vi kan säga det som om det vore en avslutning på en saga.
- Vi kan också pröva att säga ”lyckligt slut” med olika skiljetecken. Detta ska också vara muntligt. Pröva att säga lyckligt slut med ett frågetecken bakom, med ett utropstecken, med en punkt och med ett komma. Detta att lära sig att uttala ord med olika skiljetecken bakom är viktigt och lär eleverna något om uttalen kring skiljetecken. Jag har utfört denna undervisning sedan mina elever varit mycket nya i skolan (fungerar för alla, stora som små, dvs om åldern har något med lärande utveckling att göra, jag skriver det för jag vill att ni prövar).
- Nu ska vi muntligt få in orden i en mening. Läraren, dvs, jag modellar hur jag gör. ”Jag ser framför mig att dagen får ett lyckligt slut”. ”Jag läser en bok och jag tror jag kommer få möta ett lyckligt slut.” Då eleverna känner sig trygga med anslaget är det dags att eleverna själva får sätta in ordet i en mening. Detta sker genom att läraren noggrant lyssnar på den elev som talar och låter orden gå igenom ringen (som ni förstår använder jag cirkeln i min lärande organisation, man sitter i ring, så att man kan se varandra, det är mer tryggt än att ha någon bakom sig som säger något). Rätten att säga ”pass” är självklar. I gruppen får man passa om man inte vill eller kan ge någon mening, man får gärna härma någon kompis eller sin lärare om man vill, man får också naturligtvis säga den mening som någon annan redan sagt. Upprepning är bara av godo och skapar trygghet och lärande om man tänker lite som Lev Vygotskij tänkte.
- När vi har talat oss in i meningen kan vi snart övergå till att skriva in den i meningar. Varje elev får tala med sin samtalspartner om sina ord och meningar, man får generöst dela med sig av sina meningar. Bättre att dela med sig än att hålla på sina idéer ensam. Generöst och dela med sig är ledord för klassrumslärande. Detta också en verklig Lev Vygotiskijtanke; Vi utvecklas ihop.
- Det eleverna skrivit ska vi naturligtvis lyssna till. Vi sätter oss i ring och lyssnar på varandras meningar. Detta läsande kan ske genom att alla läser en mening och så fortsätter det ringen runt, flera varv, tills alla meningar är upplästa. Då blir det som en kollektiv berättelse. Läraren ingår naturligtvis i denna aktivitet.
JAG ÅTERKOMMER UNDER DAGEN – Ska skriva in hur denna undervisning syftar till kursplanen.
Jag hänvisar till denna lärare som gensvarade på just denna uppgift.
Anne-Marie
Det här var riktigt roligt och engagerade både mig och eleverna. Jag gjorde det i en femma som alla tycker är ganska okoncentrerad men den här gången var det verkligen ingen brist på arbetsfokus. Till skrivandet använde vi våra små whiteboards, varje elev har en egen. Alla lärare borde prova att använda sådana eftersom de är så tillåtande. Man kan ändra lätt ändra i texten, texten behöver inte sparas och ibland skriver vi riktigt stort så att alla kan se att man deltar i undervisningen. Första varvet när vi delade med oss sa hälften av eleverna pass och ville inte läsa upp vad de skrivit. Andra varvet sa nästan alla elever något och sen ville de göra det igen och igen.
Idag är det kul att vara fröken!
Det glädjer mig otroligt, Martina, A-m
Pingback: Tweets that mention Lektionsförslag: Lek med några ord, muntligt och skriftligt « Anne-Marie Körling -- Topsy.com
Pingback: Att arbeta språkberikande, A-M Körlings idéer | Pearltrees
Pingback: Att arbeta språkberikande, A-M Körlings idéer. | Pearltrees
Pingback: Språkutvecklande lektioner | Pearltrees
Pingback: Svenska | Pearltrees
Pingback: Ninajohansson | Pearltrees
Pingback: Tomassamot | Pearltrees