Barn och läsning hör samman med demokrati. Detta svåra ord som betyder förhållningssätt och möjlighet, skyldighet och rättighet. Jag tänkte alltid på demokrati då jag tänkte på mina elevers läsning och på mitt arbete som lärare.
Hur underbart var det inte när eleverna själva hittade till Harry Potter och läsningen blev en rastaktivitet, där läsningen och boken var något som elever samlades kring. Eller när Sagan om ringen diskuterades också efter lektionen och följde med eleverna ut på rasten och så in på lektionen igen. Men …
… hur illa var det inte för de elever som inte kunde läsa?
Läsningens utanförskap.
Läsning är en demokratisk rättighet och att inte ha en tillräckligt god läsförmåga för att kunna delta i den är djupt beklagligt. Ja, rent av sorgligt. Jag har alltid arbetat intensivt med läsundervisningen och utmanat med såväl högläsning som att söka litteratur som passar och motiverar till läsning. Aldrig någonsin givit upp om läsförmågan!
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
