Till min pedagogiska viskare

 

Idag är det hurraropets dag för någon viktig. Idag är det jordgubbstårtebakeri i något litet kök. Idag är det presentöppnardagen. Idag är det brevbärarpostutlämningen med gratulationskorten. Idag är det blogginläggshyllningen. Idag är det ”jag-tänker-på-dig” omtankarna. Idag är det solsken i någons hjärta. Idag är det sova-räven-dagen. Idag är det komma med brickan-full-dagen. Idag är det födelsedagen.

Jag firar den på behörigt avstånd. Till en av mina vänner – HURRA – och min osynliga pedagogiska viskare. Det är stora saker vi talar om. Någon som alltid, alltid trott på mig även då nordkalottsvindarna kom med iskyla och även då jag trampade fel i diket, även då jag körde iväg åt fel håll, även då jag satte mig ned och funderade över mina pedagogiska riktningar. Så fick jag en putt i ryggen, ett ord på tvivlaraxlarna, en liten hänvisning.

– Kanske är det dags att äta middag ihop?

Sådan är den personen jag idag hyllar på min blogg. Min pedagogiska viskare!

Hurra!

Anne-Marie

Det här inlägget postades i Skolrättigheter, Skriver om ditt och datt och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.