Källkritikens syfte – skapa en relation till källan

Detta är ett självporträtt. Jag har tagit det. Men hur är en annan sak. Det är alltså frågan om källkritiken här: hur är den negativa bilden? Var är fotografiet taget? Ur vilken vinkel? Tusentals frågor kan skapas!

Källkritik innehåller två ord. Källa och kritik. Källa betyder här – någon som är upphov till det vi talar, läser eller relaterar till. Källa är också själva ursprunget. I vår tid är själva ursprunget en klurig sak att ta reda på. Ursprunget kan ha hamnat längst bak och något mindre källliknande har hamnat i förgrunden. Därför är källan något som vi ska söka. Källan har också ett ursprung, kanske i en tid och i den tiden också åsikter och tankar som rådde och härskade. Källan kanske för dialog med någon annan källa som var flödande under just denna tid.

Exempelvis handlar många av Vygotskijs texter om en slags dialog med Piaget. Då måste man känna till att Vygotskij samtalade och diskuterade i sin samtid och med andra tänkare. Det kluriga är att ta reda på vem som Vygotiskij replikerade. Då är det så fiffigt med det där med källkritiken.

Om det är så att man replikerar och diskuterar utifrån en källa så är det den man ska namnge. Det ökar ju relationen till källan. Inte kritiken mot densamma. Kritik är det inte tala om. Det handlar om att utveckla en relation till källan, tiden och med vem. Kritik handlar om prövande, dvs, ställa sig frågande. För mig är det så att om jag vet att Vygotskij funderade i relation till Piaget så kan ju jag kliva in i diskussionen. Dels har jag också en ledtråd i vilken tid detta ägde rum så att jag inte kan komma med min tid och mina lösningar eller trampa ned på deras åsikter om orden, mognaden och allt det där. Båda Piaget och Vygotskij tar ju sina diskussioner från det som var tidigare.

Detta med källkritik. Så här tänker jag:

  • Källkritik innebär frågeställningar
  • Källkritik handlar om att etablera en relation till källan
  • Källkritik handlar om att förstå tiden för uppkomsten
  • Källkritik handlar om att tänka, grubbla, fundera
  • Källkritik handlar om att argumentera, analysera, förklara och generalisera
  • Källkritik gör att texterna inte blir anonyma utan att avsändaren träder fram och att mottagaren utvecklar medvetenhet om avsändaren
  • Källkritik handlar också om att göra sig till källkritisk avsändare, dvs ansvara för att vara en källas ursprung, eller att ansvara för att rätt beskriva varifrån diskussionen fick sin grund och varför
  • Källkritik är väldigt, väldigt roligt och sätter igång massor av tankar.

Jag ska visa hur jag har arbetat med källkritik ur en mycket liten bok med väldigt lite text i. Den kan sedan stå modell för hur att börja arbeta källkritiskt – tja – varför inte redan i förskolan! Ungar föds ju frågande. Kanhända föds de källkritiska:

– Är det sant? Hur vet du det?

Anne-Marie

Det andra ordet i källkritik – kritik syns här En annan artikel i ämnet skrev jag här! Jag vill också tacka Henrik Berggren, Dagens Nyheter för läsning och gensvar på samma artikel.

This entry was posted in Barns rättigheter and tagged , , , . Bookmark the permalink.

8 Responses to Källkritikens syfte – skapa en relation till källan

  1. Pingback: Tweets that mention Källkritikens syfte – skapa en relation till källan « Anne-Marie Körling -- Topsy.com

  2. Pingback: Kristina Alexandersons blogg » Källkritik på nätet är så mycket enklare…

  3. Anne-Marie, strålande ämne för en liten bok. Källkritik är nämligen en bristvara. I skolan, i media och på våra högskolor.

  4. Anne-Marie says:

    Jag ska förklara ur en liten barnbok hur jag arbetat med källkritik, har arbetat källkritisk sedan 2002. Då hade jag en underbar liten klass och de lärde sig alla att undersöka källorna. De började också samtala om författarna istället för böckerna. De sade också – När författaren xx skriver så där så… och vi kom mycket mycket långt. Ska visa boken här på bloggen och hur det utvecklades. Allt gott mina vänner, Anne-Marie

  5. Pingback: Dagens lästips: Om källkritik | My Blog

  6. Plura says:

    Utan sin källa förstår man inte sin samtid.

    Läser en intressant bok om entreprenörskap, tja inte riktigt men det beskriver hur entreprenörer oavsett tidsepoker fungerar. Grundaren heter boken och beskriver A O Wallenbergs väg från sjökapten till bankgrundare. En produktiv man både offentligt och privat, fick 12 barn. Och det här med samboförhållande eller Stockholmsäktenskap fanns redan på 1830 – 1840 talet och AOW praktiserade det länge innan han gifte sig.

    Så vad många skulle bli bättre på är att vara ”käringen mot strömmen”. Då hittar man källan, inte flyta med i floden. Några Plura funderar kring källa och kritik.

  7. Anne-Marie Körling says:

    Plura – den är ju rolig – tack för idén. Kärringarna med strömmen – vi är några stycken som jobbar med källkritik. Vi är inte mot – vi är för. Ha, den gillar jag. A-M

  8. Pingback: Källkritiken, diskussionen och vår viktiga undervisning « Anne-Marie Körling

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.