Jag kan nog inte uttrycka min bedrövelse över det jag läser i tidningen. Den person man nu skriver om i media, som nu har tvingats avgå, dömd för sexualbrott har besökt min skola, talat om skolutveckling, fikat bland mina kollegor, besökt min klass och … Jag ryser över obehaget! Jag ryser över det jag läser. Jag räds det jag inte vet! Jag känner ett plötsligt behov att vädra!
För absolut första gången är jag till 100procent överens med min skolminister – AVGÅ! och det GENAST!
Har han inte det? I media sägs det så, verklighetn är kanske en annan.
Är vedervärdigt. Inte ens gubbsjuka utan utanför allt vad sunt förnuft heter. Hur kan en folkvald göra så?
Usch!!!!