Till min adopterade mamma

SAMTALET DENNA MORGON!

– Anne-Marie, hej det är jag…

– Hej, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla …skratt… fnitter…bla, bla, bla, bla…skratt, fnitter, bla, bla, bla – Nämen du har ju inte fått säga ett ord… du är minsann en bra lyssnare…

– Gammal skolelev!

– Ja just det! Du får MVG i aktivt lyssnande…. Stackars dig … vad  ville du säga….

– Ingenting… jag ringde för att lyssna till dig…. prata på du…

– Bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, HO HO, HI HI HI…bla, BLAAAHA! bla, bla, bla, bla…

This entry was posted in Barns rättigheter and tagged , . Bookmark the permalink.

2 Responses to Till min adopterade mamma

  1. mie says:

    Med all säkerhet trivs den adopterade mamman med att vara lyssnaren till ditt berättande. Blablablaandet ser ut, med din humoristiska beskrivning, som det vore en monolog. Hoppas att adoptivmamman inte enbart är en god lyssnare utan att hon även läser dina blogginlägg. I sådana fall önkar jag att hon ibland kan göra en o. annan kommentar mellan dina andhämtningar. (Ursäkta men jag tror att du är vidsynt och har humor) M.a.o. önskar jag att hon spydde galla över din berättelse om JANTEFJANTE SOM TYDLIGEN ÄVEN RÅDER I SKOLAN BLAND VUXNA S.K PEDAGOGER. (burrburr)
    Måste få uttala min avsky för all denna avundsjuka som kan råda inom olika arbetslag. Om hur några snåla andefattiga människor kan försura en hel arbetsplats, ja t.o.m. kväva arbetsinsatsen för andra. Att bli kvävd, vingklippt av medlemmarna i jantefjantelagens parti, kan ta död på de mest kreativa handlingar. Det du berättar gör mej så himla upprörd. De mest primitiva känslorna översköljer mej och jag kan inte annat än skriva ”rakt ut”!
    Heder till dej Anne-Marie! Du berättar från verkligheten.Heder också för att du sopar jantefjante under mattan. GÅ RAKRYGGAD. DU HAR SÅ OÄNDLIGT MYCKET ATT GE. VI fick se en LITEN snutt av ditt vackra sätt att möta barn. Vi fick även se och höra hur barnen trivdes och blev inspirerade av att vara elever i din klass. Hoppas att du ursäktar min kommentar. Jag börjar med att kommentera din humoristiska beskrivning av ett telefonsamtal och så avslutar jag med (närapå) ett vredesutbrott. Inte mot dej utan mot JANTEPARTIET. Imorgon går jag med plakatet ”UTROTA JANTE HAN ÄR ENBART EN FJANTE. GE RÖST TILL KREATIVITET, DÅ BLIR UTOPIN TILL VERKLIGHET.

  2. Morrica says:

    Ljuvligt! Jag föreställer mig hur din adopterade mamma fylls av samma glitterljus när hon lyssnar till ditt blablabla som jag fylls av när jag lyssnar till min dotters kvittrande om det som är hennes liv. Vilken ynnest det är!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>