Estonia – Ett eko av mayday!

Ett litet sms trillar över tröskeln till mitt hem, klockan visar 06.11

Omfamnar dig och alla anhöriga en dag som denna.

och jag tänker på oss alla. Jag tänker inte på oss anhöriga. Jag tänker på oss alla. Jag tänker på alla minnen som ingen kan ta ifrån en endaste människa. Jag tänker på att hav och vatten är element som ingen människa kan tro sig större än. Jag tänker på försök att ordna saker och ting och det faktiska som aldrig går att ställa till rätta. Jag tänker på mina barn som springer omkring i livet och är fortsättningar. Jag tänker på mig själv och de år som jag lagt bakom mig och de år jag vill ha framför mig.

Men så är det just denna dag. Jag läser av den. Jag noterar vädret och minns just då. Jag får en isande känsla av saknad. Jag hör ett svagt mayday. Ett mycket svagt mayday. I samma stund ser jag det där svaret. Den moderna tiden har fört oss människor ett stycke närmare varandra. Det går att sända iväg närvaro med några fingertryck. Det går att finnas till utan att nå hud och kind. Det går att besvara ett mayday med några fingertryck. Det är stort:

Jag håller om dig idag!

Språket ofantliga förmåga att fungera kontaktyta!