Körling funderar över ordspråk, kapitel trehundrafyrtiotvå

Där ingen nyckel passar öppnar tålamodet!

Jahaja. Jag stod med mitt tålamod och tittade på den låsta dörren. Inte öppnade den sig trots att jag försökte med ”Sesam öppna dig”!  Jag märkte också att jag efter 100 gånger av samma fras plötsligt insåg att mitt tålamod inte alls öppnat dörren och då blev jag väldigt irriterad. Jag började då äntligen gräva djupt i fickorna och hittade den där jävla nyckeln som fastnat i klädfodret och körde nyckeln i låset och då upptäckte jag att dörren till och med var olåst. Mitt tålamod var slut och jag var arg. Nu har jag prövat ordspråkets relevans och jag lovar er – det fungerade inte alls!

****************

Han tittar i november.

Jahaja! Jag har en liten stilla undran – vad gör han i Augusti och exempelvis i Maj? Det undrar jag. Om han tittar i november så undrar jag om han öppnar ögonen först då och är blundande resten av tiden. Det tycks vara ett otroligt tråkigt liv. Han kanske tittar i almanackan och då kanske han bara har ett novemberblad att beskåda. Jag tänker att det snart är november och att han snart får titta. Det känns plötsligt befriande att möta den mörka novembermånaden! Vänta – mörka? Stackars han. Hur ska han nu kunna se? Det är ju bara ljust några ynka timmar!

***********************

Inte är det gott och inte mättar det, men det är ju alltid ett tidsfördriv, sa skåningen om knäckebrödet.

Men så otroligt gulligt. Här sitter jag och har ett tidsfördriv framför mig. Jag har köpt ett knäckebrödpaket. Det är jättestort för jag kämpar med allt som ska fördriva det tråkiga. När jag äter mitt knäckebröd, ja gärna av det grövre slaget, tycker jag att jag lägger tid på att knäcka något slag problem… och då inser jag att jag satt tänderna i knäckebrödet… vilket tidsfördriv. De flesta runt omkring mig undrar liksom oftast hur jag hinner… så det är väldigt roligt att säga något om mitt liv, om knäckebrödet och de märkliga tidsfördriv jag har.

*********************

Säck utan botten är svår att fylla.

Men hallå! Är det då en säck? En säck är väl en säck om den har en botten och några höga kanter? Det går inte att fylla något alls om det är en säck utan botten. Det måste handla om något helt annat. Kanske är det en människa som inte är möjlig att fylla? Men det här är svåra saker. Kanhända att man tror sig vara en säck för andras oförmågor. Då är det bra att säcken inte har någon botten. Och om Jante försöker fylla någon så är det väldans tur att människan inte ens kan liknas vid en säck. Hon har fötter och kan sticka sin kos. Och det tycker jag att hon ska göra!

*********************

Mina ord kommer ur mina vingpennors bläck!

Jahaja! Det där hittade du på själv Anne-Marie! – Ja det gjorde jag! Jag vill också skriva ordspråk. Jag vill, kan och vågar för jag har en läroplan som gör det möjligt.

Men Anne-Marie?

– Ja!

– Måste Läroplanen med i alla sammanhang?

– Jo! Näe! Jo! Ja! Nja! Men det är bra att ha en andra plan också i privatlivet!

Det här inlägget postades i Barns rättigheter, Skriver om ditt och datt och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.