Skolan förstörde vissa saker…
För mig kan det handla om den där låten som man bara måste sjunga, den där kanoniserade låten som varenda unge skulle kunna. Men samtidigt minns jag kraften att få sjunga exempelvis den sången som jag applicerat här. Kanske måste jag erövra dem igen. Jag minns också litteratur som läraren presenterade och som för all tid försvann in i trots. Jag ville inte läsa den där boken. Jag ville inte lära känna den där författaren. Jag ville inte.
Så kanske vi också ska se det. Det vi ger kan bli förpassat in i något själva författaren aldrig önskade sig. Och den där sången … som faktiskt är väldigt bra… måste erövras igen. Skolan gav och det var nog bra på sitt sätt. Men vi måste också erövra tillbaka det vi fick. Göra riktigt eget igen.
Jag gillar den här låten! Nu har jag tagit den tillbaka. Och jag tackar också skolan för att jag med högröstad stämma sjöng den i kören.
Jag är fortfarande en trotsig unge. Jag har trotsat genom åren många litteraturlistor – ja, det har inte gjort saken lättare för mig, men mycket mer roligare och utvecklande var det. Jag har haft turen en gång att träffa en lärare som var villig ge mig betyg bara på att jag kunde argumentera varför ville jag inte läsa en viss bok eller en viss författare.
Jag har ansökt nu till en högskoleutbildning. Och om jag kommer in min största rädsla och utmaning kommer att vara att tycka om litteraturlistorna. För alldeles för ofta förväntas att man redovisar om hur bra den var boken/författaren för att … Finns utrymme för motargument, för ifrågasättande? Att helt enkelt inte vilja läsa den. Men läsa någonting annat som berör ämnet?
Jag har en hemligt dröm att träffa läraren som presenterar en teori eller vad det kan nu vara. Och säger ” gå och sök och läs böcker som du tycker att det stödjer ämnet. Tänk, fundera, grubbla, kom tillbaka med argument och motargument, med ifrågasättande. För jag vill inte höra samma vissa om och om igen, år efter år.”
Hoppas att jag har fel den här gången i mina förväntningar.