Jag lärde mig skriva som sjuåring. Jag är fortfarande förundrad över att jag inte är färdiglärd utan att alla ord skapar ofantligt många nya möjligheter. Jag tänker undersöka skrivandet tills jag sätter punkt. Förhålla mig som om jag vore ett frågetecken.
Ett fâgetecken? Ett frâgetecken!!!
..och man ser sig själv vaktande och aktiv. Tack igen Anne-Marie.
Ha en härlig dag. Jag skall promenera i fjälen i närheten av Madrid.
Mvh
Jesús
Visst traglade man med pennan för att skriva å få ihop orden som skulle bilda meningar. Det skolan också borde lärt var att inte fokusera så mycket på stavning, tempus och meningsbyggnad när man skulle skriva uppsatsen.
För det viktiga jag kommit på i vuxen ålder är att först få ut storyn på skärmen. Därefter börjar redigeringsarbetet, det här med rätt och fel för läsbarhet. För den som skriver ett stycke och börjar redigera tappar stinget i storyn. Plura