Vad är hindret för skolutveckling?

Postat den 01/02/2011 av Anne-Marie Körling

Jag fick frågan – vad är hindren för skolutveckling? Vilka är hindren? För hindren är där! Ja, jag ska grubbla på frågan. Den är mycket stor. Den kräver att man gnager lite på allting. Lärarens profession. Skolans organisation. Ledarskap. Styrning. Uppföljning. Jag tror jag skulle luta åt att det är alldeles för lite pedagogiska diskussioner som verkar för att utmana pedagogerna i den tid som är nu. För många föreställningar som lägger sig över verkligheten. För lite samspel, dialog och innehåll. Men jag ska grubbla vidare.

Det kan också vara så att gamla strukturer råder och behöver bytas ut mot nya. Omvärldsanalyser tillföras och synen på barnen anpassas till denna tid, här och nu,.

Men jag ska grubbla vidare… och ni får också göra det! Tacksam för tankar och pedagogiska gensvar! Välkomna!


Inlägg som berör samma teman:

  1. Pedagogisk arkitektur, ja… kanske ska vi kalla det för just det
  2. Vad är frågan? Vilken är frågeställningen?
  3. Vad är ett barn idag?
Det här inlägget postades i Barns rättigheter och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

5 svar på Vad är hindret för skolutveckling?

  1. Jan Lenander skriver:
    01/02/2011 kl. 8:20 f m

    För mig med erfarenheter från kvalitetsarbete i företag leder analysen till att det stora problemet är för mycket top-down. När de unga lärarna går till rektor och undrar om de kan få hjälp av Anne-Marie blir det bra.

  2. Anne-Marie Körling skriver:
    01/02/2011 kl. 8:26 f m

    Det är för lite analys och uppföljning tänker jag. Formativt förhållningssätt. Jag tror att alla behöver cirkulera. Den Anne-Marie du beskriver behöver möta de nya lärarnas infallsvinklar, nytänkande och öppna upp för en slags gränsöverskridande möte. Nytt och gammalt. Inga höga hästar utan mer av samspel och dialog. A-M

  3. Morrica skriver:
    02/02/2011 kl. 1:19 e m

    Samspel och dialog, kommunikation i alla riktningar, det är mycket viktiga aspekter.

    Och fokus, var vi lägger fokus gör stor skillnad, tänker jag.

  4. Stefan Svedberg skriver:
    22/03/2012 kl. 11:01 f m

    Ett stort problem är att tiden aldrig räcker till. Och anledningen tycks vara att den hårt reglerade skolan kräver alltmer av såväl skolpersonal som elever. Det lilla utrymmet för personliga initiativ och idéer håller långsamt på att utarmas. Glädjen att lära ut och att lära in blir alltmer sällsynt i skolans värld. Information konsumeras och produceras. Men var finns den skola som skall fostra elever att förädla information till kunskap? Dagens elever programmeras till väl anpassade kuggar i en alltmer komplicerad samhällsapparat. Man frågar sig oroligt: Vart är vi egentligen på väg?

  5. Anne-Marie Körling skriver:
    24/03/2012 kl. 1:18 e m

    Ja Stefan, jag ställer mig också den frågan – vart är vi egentligen på väg? Skolvägen är otydlig och verkligen en märklig väg. Elevernas skolgång är vårt lärande fokus tänker jag. Men vad sker?

Kommentarer är stängda.