Om lusten att undervisa – Läraren mitt emot mig …

… fingrar med sin mobil. Jag tror han sänder ett sms så jag tittar försynt bort. Vi sitter i på ett fik i Stockholm och vårt möte ska handla om pedagogik. Läraren mitt emot mig tillhör mitt utvidgade kollegium, alltså de kontakter jag har fått genom en frågeställning, ett gemensamt intresse. Nu fingrar han på mobilen och utbrister:

– Ja just så, det här är jätteintressant, lyser läraren upp inför något han läser.

Jag delges hans privata mobilinnehåll. Hans elever bloggar om det läraren nyss undervisat om.

– Tre inlägg på några minuter, de är engagerade i frågan, säger läraren.

Jag tänker med ömhet om undervisningen, om läraren mitt emot som låter elevernas lärande vara i fokus och den fråga som diskuteras i detta klassrum få spränga gränserna och tillhöra eleverna där de är.

– Du skulle se vad de skriver, säger läraren och sippar lite på kaffet. Men det får bli en annan gång. Du, det är väldigt roligt att undervisa!

– Mmm, säger jag och funderar över lärararbete och lusten att undervisa!

Det här inlägget postades i Barns rättigheter och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.