Musiklektioner: Vaggvisans tröst och trygghet

Jag kommer från en musiksläkt. Jag somnade alltid till musik. Och jag känner mig ofantlig trygg då jag hör någon sjunga i min närhet. Om det läses för lite i hemmen så sjungs det säkert för lite också. Stackars föräldrar som nu utsätts för detta bristsynstänkande på vad man gör och inte gör i hemmen. Men vaggvisor kan man sjunga på pigga musiklektioner också. Jag kan fortfarande de sånger vi lärde oss i skolmusiken en gång för länge sedan och kom hem med visor och trudilutter som man inte alls kände igen i mitt hem. En sång kan man ju nynna själv också. En vaggvisa för det inre med andra ord.

Det här inlägget postades i Barns rättigheter och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.