Greppa begreppen – tala så att man begriper i framtiden också

Jag läser en artikel om begreppen i matematik, hänvisar till Skola och Samhälle. Jag får många tankar. Bland annat detta att orden och begreppen hela tiden ska utvecklas så att de kan begripas och förstås i framtiden också, dvs i utbildning, på arbeten och i gemenskap. Det gör att jag också tänker på att varje ämne har i kursplanerna ett lärande objekt som ska finnas i samtlig undervisning, det språkliga, dvs begreppen. Jag måste titta i Lgr 11:

B I L D

”Om man exempelvis ska kunna analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner” (Lgr 11 s.20) behövs det ord och begrepp för att göra det. Återigen låt oss använda begreppen så att de kan erövras av eleverna. Vi ska inte ersätta dem, däremot hela tiden översätta dem så att de blir förklarade och begripna, dvs möjliga att dela och använda. Ezxempel på begrepp i kursplanen för bild kan vara: Collage, arkitektoniska verk, installation, massmediebilder. Ja, kort sagt begrepp.

E N G E L S K A

Ja, engelska begrepp är kanske ”my cup of tea” för att leka med ord och uttryck som kan ställa till det om vi inte vet, kan eller förstår. Hela kursplanen i engelska är väl att få ett ordförråd i en kontext, och våga prata, skriva, tala, läsa utan bekymmer. För att delta, ingå och få utvecklas. Jag undrar varför det är så lite av matematiska termer men jag tänker att vi kan utbilda i engelsk matematik också. Det har jag gjort i flera år. Hur kul som helst.

I årskurs 1-3 är undervisningsobjektet bland annat ”ord och fraser i närmiljön, till exempel på skyltar, i reklam och andra enkla texter”.

Ja som sagt hela engelska kursplanen handlar om att få ett språk och att använda det. Vi har en rik möjlighet här.

H E M   O C H   K O N S U M E N T K U N S K A P

Oj så många begrepp det finns inom detta berikande ämne: recept, matlagning, bakning, måltid, livsmedel, jämförpris, miljömärkning, återvinning, mattraditioner, högtider, arbetsprocess, redskap, kavel, mjöl, gemenskap, gaffel, kniv (oj så många olika knivar man kan lära sig namnet på), vinglas, sopskyffel, ränta, amortering, hushålla, förbrukningsvaror, boende, abonnemang, internet, kredit, avbetalning, privatekonomi…

Det är bara att plocka ut begreppen och använda dem rikligt. Skolan är en generös plats för språk och begrepp.

I D R O T T   O C H    H Ä L S A

– Han kan bröst, sa en lärare jag talade med. Jag blev oerhört glad över att eleven kunde bröstsim. Sånt är alldeles underbart roligt. Eleven kan bröstsim. Det är vad eleven kan. Låt oss titta lite på begreppen i kursplanen för idrott:

Här är kursplaneorden – vi kan förstås lägga till mängder av andra härlig begrepp:

utemiljö, samarbetsförmåga, fysisk aktivitet, levnadsvanor, friluftsliv, säkerhetsfaktorer, nödsituationer, hälsa, miljö, klättra, springa, hoppa, dans (ja just om man lägger till hopp och dans kanske det blir hiphop) och hopp finns det massor av olika. Därför kan vi utveckla våra begrepp tillsammans med eleverna på många olika sätt. Titta på ordet hopp, det finns massor av olika slags hopp, också ett inre hopp om framtiden:

HOPP – språng, skutt, höjdhopp, längdhopp, simhopp, osv. Det finns inga hopplösa tankar här utan mer hoppfulla möjligheter.

Vi kan fortsätta – med ord knutna till ämnet idrott:  dopning, styrketräning, kondition, rörlighetsträning, mental träning, badvett, nödsituationer, hjärt-och lungräddning, ryggläge, uppvärmning. Och om vi använder begreppen väl ofta så värmer vi upp ordförrådet också.

M A T E MA T I K – ja här har vi att göra. Om vi ska få eleverna att greppa matematiken så måste de också få tillgång till begreppen inom ämnet. Det går att leka med orden adda, parta, dela och gångra men det är först efter att vi har förstått djupet i addera, multiplicera och subtrahera. Inget dividerande om den saken. Begreppen ska fattas i hjärta och huvud. Gärna handfast i händerna också. Om eleverna ska kunna föra goda resonemang måste språket bära och gärna lyfta.

Och listan kan göras lång över begreppen. Jag tar dem ur kursplanerna och jag gör det lång för att verkligen åskådliggöra:

  • rutinuppgifter
  • beräkningar
  • resonemang
  • slutsatser
  • naturliga tal
  • antal
  • ordning
  • positionssystemet
  • helhet
  • symboler
  • fyra räknesätten
  • naturliga tal
  • huvudräkning
  • överslagsräkning
  • miniräknare
  • rimlighetsbedömning
  • talföljd

 Om detta kan vi samtala och diskutera under och i pedagogiska diskussioner. 

 

Det här inlägget postades i Barns rättigheter, Styrdokumenten. Bokmärk permalänken.

8 svar på Greppa begreppen – tala så att man begriper i framtiden också

  1. Hanna skriver:

    Sv (om kommentaren i min blogg samt ditt inlägg ”substansen är jag”): Jag blir berörd utav det du skriver och jag blir ledsen över att du tar illa upp utav Bertils kommentar. Jag kan inte ta ansvar för vad andra tycker men om det tröstar lite så tycker jag om det du skriver. Fortsätt precis som vanligt, och var dig själv! Jag gillar din kompetens och dina tankar och är en trogen läsare utav din blogg! 🙂

    >–Skickar en kram också!–<

  2. Anne-Marie Körling skriver:

    Hej – det är inget du ska lastas för. Jag måste skriva det jag skriver för jag är också människa. Jag tyckte om ditt inlägg om det Bertil Törestad skrev, att du tänkte och reflekterade, och att du givetvis ska vara kritisk och öppen kring det som skrivs, tänks, sägs, det är vi alla tvungna till. Jag önskar dig en god pedagogisk dag. I all vänlighet, Anne-Marie

  3. Morrica skriver:

    Du skriver så vackert och viktigt om språket, det är så viktigt och jag gläds åt det klara ljus du riktar mot det.

    Tack!

  4. Anne-Marie Körling skriver:

    Tack Morrica, jag ska snart publicera Tranströmer på engelska. Gissa varför jag kan det – för att du stöttat, hjälpt och funnits. Vi möttes i orden, tankarna och meningarna. Vilket gör mig glad. A-M

  5. Morrica skriver:

    Tillsammans kan vi mer än var och en för sig.

  6. Hanna skriver:

    Hej igen! Det är klart att du ska skriva det du känner! I hans inlägg om dig på sin blogg så håller jag inte med honom, alla har vi olika sätt att uttrycka oss på och det måste vi kunna få ha, det är vår rättighet. Jag har skrivit om allt detta och mina tankar ikring det i ett inlägg idag. Jag var tvungen att utrycka mig.

    Mvh Hanna, Lärarstudenten.

  7. Helena skriver:

    När jag läste detta inlägg slog det mig.. – Vad är egentligen skillnaden mellan ord och begrepp?? Har suttit och fnulat en stund men inte kommit fram till något bra svar… Båda beskriver ju… är de möjligtvis synonymer…. Har du något bra svar?? 🙂

  8. Anne-Marie Körling skriver:

    Hej Hanna, språket är en del av identiteten och jag är mycket försiktig om människors språk. Också mitt eget. Må gott Anne-Marie

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.