Jag önskar dem långsamheten. Jag önskar dem hoppsastegen. Jag önskar dem den där handen som håller om. Jag önskar dem samtalets möte. Jag önskar dem frågan – varför då? Jag önskar dem ett oss!
Jag ser ett litet barn hoppa på golvet. Leker en egen lek, fyra skutt. Så ropar någon: Kom, skynda dig, kom nu!