Liten dikt med en aning av textrörlighet

ta en barndom,

lägg den i sol

vänd den sakta i snö

rör sedan försiktigt ner drömmen

om att ingen som lever ska dö

smaka av den med det brutna löftet

att aldrig, aldrig bli stor och tråkig

utan sätt en propeller i ryggen

så du växer dig liten och bråkig

häll tiden ur världen

håll den mot ljuset

som en flicka på raka armar sin fläckiga häst

och ät den i sömnen

då smakar den bäst

Dikt av Ragnar Strömberg

This entry was posted in Barns rättigheter and tagged , , , , , . Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.