Då jag var lärare kom fredagen alldeles för fort. Jag tyckte att veckan bara hade några fjuttiga två-tre dagar. Jag tyckte det var måndag – onsdag – fredag. Skolveckan var – vips – liksom slut och över. Fredagseftermiddagen är plötsligt ett faktum. Va, slut. Eleverna har gått hem och man tar sitt pick och pack och far iväg mot sitt. Väl hemma satt jag en stund i ensamhet och bara var, alltså jag gjorde ingenting. Och så kom måndagen. Måndagarna brukar jag aldrig starta upp något på.
Jag lärde mig att tisdagarna var de bästa dagarna för att starta upp nya teman, nya tankar, nya områden. Måndagarna vill eleverna samlas, mötas och fortsätta det som man gjorde under fredagen. Jag tänkte att skolans nya arbete börjar jag med på tisdagarna. Och så visps var veckan slut. För att få någon ordning på allt det vi gjorde ville jag stämma av – vad lär vi oss? hur lär vi oss? av vem lär vi oss? och därför utvärderar jag tillsammans med eleverna. På en vecka har vi lärt oss massor, ja mängder och av olika personer, lärare och klasskamrater.