Öppna frågor skapar vägar att tänka, reflektera, inspirera, lära och skapa, vara kreativ. Så här skiljer man en öppen fråga från en sluten. Den öppna frågan har inte ett svar, ett ja eller nej. En öppen fråga har fler svar. Detta betyder att eleverna får utvecklas i resonemang och kan orientera sig djupare och längre in i frågan. I många år har jag visat exempel på hur frågor leder längre om de är öppna.
Hur mycket väger en blåval? är inte en öppen fråga.
Hur väger man en blåval? är en öppen fråga. I den öppna frågan kommer säkerligen blåvalens vikt beröras, undersökas och efterfrågas då den avgör på vilket sätt man kan tänkas gå tillväga. Fakta behövs för att besvara en öppen fråga. Eleverna brukar bli mycket engagerade och själva söka svar på dessa frågor. Blåvalens vikt är exempelvis – om man får tro den bok vi läste ur – 190 ton. Det är den största. Blåvalens tunga väger 2.7 ton. Att väga en tunga är också märkligt. Hur gick det till? Hur gjorde man för att väga den?
Öppna frågor skapar flera frågor. Öppna frågor leder vidare. Frågor föder frågor. Jag brukar sätta upp frågor i mina klassrum, öppna och underfundiga. Jag vänder på faktauppgifter och skapar frågor. Elevernas egna frågor är ofta öppna och kan utveckla allas lärande.
Öppna feta frågor är exempelvis:
- Om man står på månen ser man upp eller ned på jorden då?
- Hur gör man en hög med vatten?
- Om nätet släcks ned hur kommunicerar vi då?
Jag har skrivit om det här i ”Nu ler Vygotskij”. Jag tänker att vi går från regelrum till frågviserum. Jag tror också att vi ständigt måste öva oss i frågekonsten. Det finns så mycket vägar att gå med frågorna. För att inte tala om hur vi kan styra med frågorna.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
