Feta frågor är de frågor som är stora och leder till många olika svar. Feta frågor är frågor som inte är rätt eller fel. De är därför befriande stora. Feta frågor gör att vi måste tänka och att vi får nya infallsvinklar då vi talar om det vi tänker med andra. En fet fråga är en fråga för många. Låt många komma till tals. Det är det som gör den feta frågan fet. Att vara en lärare som ställer feta frågor betyder att man som lärare måste handskas med sin oförmåga att lyssna in, inte värdera utan att tillåta, inte använda sig själv som svarstolkare utan gruppens svar och tankar som underlag för undervisning. Att hålla sin pedagogiska tunga, kanske sätta tänderna i den för att hindra den att värdera, söka rätta svar och lägga sig i då eleverna tänker.
En elev beskrev de feta frågornas undervisning med orden:
– Nu får jag tänka med mina fria tankar!
Att tänka betyder att få tillgång till sina tankar. Det kan ta tid att formulera sig men att formulera sig och få uttrycka sig är en begynnande väg att tänka.
De flesta frågor går att göra feta. Det handlar om att konstruera frågor. Att en fråga är fet förstår vi av de svar vi får. Är svaren enordssvar är det en sluten fråga, en specifik fråga. Specifika frågor behövs också. Skolans innehåll ska omslutas av variation. Men om vi bara ställer specifika frågor kan vi också kidnappas in att alla svar har ett rätt och ett fel.
Feta frågor skapar jag genom att läsa igenom den text jag undervisar ur. Exempelvis fakta texten om blåvalen. En faktatext kan mycket väl utgöra underlag för en fet fråga. Den feta frågan omsluter faktakunskaper. Om en blåval väger 190 ton kan vi stanna vid den uppgiften. Om den största blåvalen väger 190 ton, hur gör vi feta frågor kring detta faktum.
De feta frågorna kring samma innehåll kan lyda:
- hur väger man en blåval?
- hur gör man för att hitta blåvalar?
- hur vet man att man hittat den största blåvalen?
- vad behöver man kunna för att väga en blåval?
- varför måste människor veta något om blåvalar?
- hur stor är en blåval?
Frågor som mina elever har ställt sig rörande blåvalens vikt är hur man verkligen väger den och varför man måste göra det. Har det med blåvalens rätt att leva eller är det för att man jagar den? De frågor som eleverna ställer skriver jag alltid ned. De är ofta ännu större än de jag förmår att ställa. Frågor handlar om kunskap om men också om kreativitet.
- hur dödar man en blåval?
- hur räddar man en blåval?
- varför måste människor veta hur mycket den största blåvalen väger?
- vad vet blåvalar om människor?
- hur letar man efter en blåval
Det finns en helt underbar liten bok om valar. Den heter ”Dear Greenpeace” (här är en PDF). Den har jag använt i undervisningen. Allt det vi gör i andra ämnen gör vi också i ett annat språk. Den här boken har givit oss tankar om hur man skriver brev, hur man står för en åsikt, hur man fortsätter diskutera, våga gå tillbaka till källan, läsa in sig på fakta för att återgå till diskussionerna.
Ha det gott ute i skolorna! Ha det pedagogiskt utmanande. Och minns. Eleverna påverkar undervisningen. Det är som det ska vara.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
