En elev och lärargemensam LPP

Jag tror på din undervisning och känner att så vill jag göra.. men så ser jag ute på VFU att lärare krävs på LPP i alla arbetsområden som planeras av arbetslag tillsammans, det minskar friutrymmet om inte LPP skrivs väldigt öppet.
Jag provade att bjuda in elever till planering av matematik under VFU, i ett helt nytt arbetsområde för dem. Vad kloka de var, de kom med så bra frågor som de ville ha svar på och de hade utmärkta förslag på hur vi skulle kunna arbeta för att söka svar på frågorna. Just denna enda gång jag provat, så täckte deras frågor och förslag på arbetsmetoder gott och väl kursplanens centrala innehåll och de olika förmågorna kunde vi utveckla på ett mycket bättre sätt än om de fått arbeta utifrån matteboken. Det gav mersmak, jag vill prova igen! Så mycket roligare det var för eleverna att få påverka och känna att deras frågor blev utgångspunkten för undervisning! Och inte matteboken.

Jag tackar för detta gensvar på ett av mina blogginlägg. Jag vill gärna lyfta fram det här som Du skriver och gör här ett eget inlägg. Ticketack för gensvar och utvecklingstanke.

Hej HOPP!

Det här inlägget postades i Formativ bedömning. Bokmärk permalänken.

5 svar på En elev och lärargemensam LPP

  1. Anna skriver:

    Håller med, inspirerande! Tack till er båda som delar med er av sådana här bra idéer!
    /Anna – student med en termin kvar på lärarutb.

  2. janna skriver:

    Det låter så härligt med elevengagemanget!
    Som tur är kan vi ju involvera eleverna i skrivandet av LPP. Jag träffar många lärare som låter eleverna vara med i skapandet av LPP:n, ju fler gånger man har gjort det desto mer kan de vara med och påverka. Första gången kanske det handlar om att eleverna får vara med och bestämma HUR de ska visa sina kunskaper/förmågor. Sedan bygger man vidare från det tillsammans.
    Hurra för delaktigahet!

    Janna

  3. Maria skriver:

    När jag såg din rubrik så inser jag att det är ju just det jag kunde ha skapat av vår planering, en elev och lärargemensam LPP. Den övningen tog kanske en halvtimme av lektionstid och då inkluderade den en gemensam genomgång och kategorisering av elevers förförståelse för arbetsområdet.

    Inspiration fick jag från Barbro Westlunds bok ”Att undervisa i läsförståelse”, hon presenterar en modell som kallas VÖL (vet, önskar veta, lärt mig) som fungerade utmärkt inom matematik också. Hela boken är en guldgruva för mig som blivande lärare! Jag rekommenderar den varmt för alla som inte kommit i kontakt med den.

    / maria

  4. Sara skriver:

    Jag tar fasta på dina mening att LPP:n skrivs öppen. För mig har LPP:n varit en riktning och vägvisare åt vilket håll vi ska. Eleverna har sedan självklart bjudits in att påverka innehållet men ramen står jag som lärare för. En LPP: kan om den används rätt också vara ett sätt för lärare i ett arbetslag att se ”den röda tråden” genom ämnena. Att utvecklas i det ämnesövergripande. Om en lärare har en idé kring ett arbetsområde kan andra lärare ”hänga på” i LPP:n vilket skapar en undervisning som förenar. Vi får aldrig tappa eleverna och deras rättighet att påverka sin undervisning men vi får heller aldrig lämna över stafettpinnen helt till dem. Läraren sätter ramen – LPP:n – eleverna fyller den med innehåll. Så är det för mig.

  5. Viktig, viktig sak det här handlar om. Lärarsamarbete får inte ske på bekostnad av elevdelaktighet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.