Lördag, kaffet och alla livsljud

Kaffet är hett. Utsiktet lång. Ljuden från alla håll. Först hör jag flugan. Den är nästan intill mig. Irriterar på sommarvis. Sedan hör jag en fågelsång. Den sitter där i tallen och annonserar ut morgonen. Förmodligen ropar den till sig någon eller varnar för något annat. Eller sjunger för att den själv njuter av att göra det. Sjunga. Längre bort hör jag det eviga mullret från bilarna. Jag kan inte höra en bil. Jag hör bilarnas motorer och hjulens eviga livspuls. Långt, långt därborta.

Och jag undrar var fåglarnas öron sitter. Och jag undrar hur tyst det skulle bli om bilar och motortrafik stannade för en stund.

Det här inlägget postades i Verkligheten. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.