Fotografiberättelse: En semester på något sätt

This entry was posted in Fotograferingen, Läraryrket och lärarrollen. Bookmark the permalink.

8 Responses to Fotografiberättelse: En semester på något sätt

  1. Cecilia Bengtsson says:

    Tack för att du delar med dig av fina och berörande fotografier.

  2. Lena Landers says:

    En bild säger verkligen mer än tusen ord! Bilderna kan få oss att sätta ord på det vi ser och det vi har upplevt! Det kan leda till språkutveckling! Härligt!

  3. eva-marie says:

    Fantastiska bilder! Tack för att du visar dem. :)

  4. Barbro Ljungström says:

    Berörande bilder. Var rädd om dom!/Barbro

  5. Mats says:

    Vilken resa! Och så spännande att vi får ska egna berättelser.

    Tack för att du delar med dig. Jag blir nästan resesugen. (oupps -,där slog skånskan till)

  6. Pingback: Att resa bort och stanna kvar « Tysta tankar

  7. thord wiman says:

    Njuter av dina bilder men blir så outsägligt nyfiken på ”staty-pojken” (pojke eller man…) med ryggen mot betraktaren och – gissar jag – framsidan vänd mot havet. Något urgammalt med innebörd håller han tryggt under vänster arm. Jag får börja leta (vem är han…), om inte du vet något?
    Gråtruten förgyller bilden med sitt vackra liv. Hej!

  8. Anne-Marie Körling says:

    Hej Thord, blir alltid så glad då du skriver. Den lilla statyn står på torget i Rovinj, Kroatien. Jag tror han bar på en stor snäcka. Blickar ut över havet. Kanske väntar hem en som är där ute. Eller ser ut över horisonten och väcker sin nyfikenhet. Jag tänkte att det var en fantastisk sak att ett barn stod på en så central plats, en aning upphöjd för bättre utsikt.
    Tack också till er andra. Mina fotografier är jag rädd om.

Kommentera