Höstdagjämning

… och Pär Lagerkvist dikt ”Det är vackrast när det skymmer, all den kärlek himlen rymmer, ligger samlat i ett dunkelt ljus, över marken … så långt kunde jag utantill…

och så den här versradenAllt är ömhet, allt är smekt av händer.

Och så singlar löven ned, regnet multnar dem till marken, solen når över trädtopparna för att försvinna, och kärleken är ömheten som håller våren kvar. Om vi vill, om vi vill. De sista två meningarna är mina tankar och inte Pär Lagerkvist. Så kan man göra. Så kan det bli.

Det här inlägget postades i Litteratur och läsning, Pedagogiska miljöer. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.