Jag tror på boken

Jag tror på läsningen. Jag tror på luftutrymmet som kan skapas mellan läsaren och författarens text. Jag tror på ensamheten med boken, den totalt upplösta ensamheten, och jag tror på alfabetet, meningarna och det korta stycket som plötsligt ramar in de känslorna man inte kunde sätta ord på. Jag tror på självklarheten i de enkla ordens rytm och de längre ordens stakande förklaringar. Jag tror på boktitelns signaler in i äventyret. Jag tror på sonens läsande. Jag tror på boken.

Jag hör min boktokige morbrors röst: Den inre tillväxten som nästan går att känna. Den att jag kan läsa. Den att jag kan förstå. Den att jag samspelar. Den att jag läser.

Det här inlägget postades i Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.