Barnen! Sorgen över tidningsartiklar och mina tankar

Barnen i ett land där skjutvapen är en rättighet.

Barnen i ett värld där de ska skyddas från allt av eget klättrande, trädkojor och litterära helvetesgap!

Barnen i en värld där reklamord är lättlästa och rubriker är som DÖD, MORD, KNIV är de mest lättlästa men svårbegripliga och orolighetsskapande.

Barnen i en värld där de vuxna har en detaljerad plan som gör barnen till projekt för framtidens olösta problem och den oron.

Barnen i en värld där sagornas dolda läkningsprocess inte blir alla barns egendom, eller sagornas tankevärld som speglar verkligheten och betydelsen av att vara människa är gömda och glömda.

Barnen i en värld där snabbmaten sätter sina spår och där middagstiden inte blir den långa stund av gemenskap och inlyssnande av vad alla har varit med om, om och om igen.

Barnen i en värld där deras kompetens diskuteras med i verkligheten ifrågasätts. Vad kan barn och varför kan de det de kan?

Barnen i en värld där samtalen ständigt avbryts med mobila enheter som går före allt. För det sociala ögonblick med barnet och barnets blick, fråga, smådiskuterande, prat för att prata sig in i verkligheten är en social aktivitet som händer här och nu, med vuxna som lyssnar mycket noggrant.

Barnen i en värld där de svälter några år av sina liv och sedan är det slut.

Allas barn och ingens barn. Barnet på tunnelbanan i en välfärd har klappande hjärta.

******************************************

Jag kände mig dyster. Jag kände mig dyster.

Det här inlägget postades i Ansvaret, Skriver om ditt och datt, Sorg, Verkligheten, Visionerna. Bokmärk permalänken.

1 svar på Barnen! Sorgen över tidningsartiklar och mina tankar

  1. Cecilia Carlsson skriver:

    Tack. Det var skönt för hjärtat att läsa.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.