Ljudet av det lilla barnet och en urtidsförmåga

Postat den 2013-01-04 av Anne-Marie Körling

Jag hör från farstun. Det höga ljudet av en barnröst. Barnet säger: Jag vill. Jag kan. Och jag hör en stämma ta sig igenom det mesta av ljudbarriärer. Det är meningen. Ett litet barns röst är meningen att vi ska kunna lokalisera. Och det ganska fort och ganska så omedvetet. Jag hör inte rösterna av de vuxna. Jag hör bara barnet. Jag tror mina öron har ärvt en urtidsförmåga.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Meningen med …
  2. Bort allt vad oro gör
  3. Mjölkpaketet och det lilla barnet i affären
Det här inlägget postades i Skriver om ditt och datt. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.