Jag har skrivit på min bok denna sommar, knappt läst en tidning. Men jag har läst mängder med böcker. Jag har klivit upp klockan fem och arbetat i ett slags flow, utan att förstå att jag skrivit i timmar, borstat tänderna klockan tre på eftermiddagen, fortfarande utan att ha haft rast, rest mig upp, lämnat bordet jag suttit vid. Kaffekopparna har ställts fram som från ingenstans, och utan att ha druckit upp har kaffet kallnat vid sidan av mitt läsande och skrivande. Några få har läst det jag skrivit. Mer återhållsam denna gång. Jag har skrivit för livet, för lärandet och för de barn som går i skolan med alla de lärare som gör allt de kan för att göra ett hedersamt arbete.
Jag väntar på något stort. Jag kommer bli en barnslig farmor.
Vällkommen tilbaka!