Att litterärt klättra i träd

… och se en leksaksvärld. Vad ser man om man klättrar upp i trädets topp? Jag läser en barnbok ”Snöret, fågeln och jag” av Ellen Karlsson och tänker på de litterära trädklättringarna och de verkliga.

Jag såg en mamma stå och vänta på sin son som klättrade i ett träd. Hon gjorde inget för att hindra sitt barn. Han klättrade och klättrade. Jag tittade på mamman. Hon verkade ha all tid i världen. Så ovanligt. Så tänkte jag mycket på förmågan att klättra i träd. Hur ser världen ut därifrån? Från toppen? Och får man klättra i träd?

Det här inlägget postades i Boken i undervisningen, Lektioner och lektionsförslag och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

4 svar på Att litterärt klättra i träd

  1. Mats skriver:

    Jag tänker på en bok som vi brukade läsa när barnen var små ”kung Kalle” av McGee.

    Historien var att han gick runt på slottet och berättade att han tänkte klättra upp i trädet. Alla varnade honom för olika saker. Kalle klättrar upp i trädet. Kalle ramlar ner och allt det som han varnats för händer.

    Kalle är fortfarande väldigt nöjd.

    Ungefär så tänker jag om livet.

  2. Anne-Marie Körling skriver:

    Det där gillar jag. A-M

  3. Sabina skriver:

    ”Det står väl inte i mose lagar att gamla kärringar inte får klättra i träd!”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.