Var och när, hur och varför – Var är de pedagogiska samtalen?

hjärtatpåbordet - körling ritar och funderar 2004

Jag är rädd att jag får en slagsida på den här bloggen nu, men jag efterlyser de pedagogiska samtalen vid skolorna. Inte göra-samtalen utan tänka-utveckla-samtalen. Vi måste få till de här samtalen. Då jag besökte Nya  Zeeland deltog jag dagligdags i pedagogiska samtal vid den skolan jag utbildade mig i. I Sverige ser jag dem alldeles för sällan. Förlåt mig Sverige. Men jag längtar efter dem som en törstande i en öken.

De ord jag beskrivit här – ur kursplanen – förklara, analysera, argumentera och generalisera – gäller också oss lärare. Vi måste börja våga tycka, tänka, undra, fråga, pröva, förklara, analysera, argumentera och generalisera för att utveckla mer. Imorgon föreläser jag i Norge. Jag är en förmånstagare – jag sätter igång diskussioner, prövar teser, samtalar om dem och vågar göra det. Det är en förmån. På de sociala medierna har jag ett ständigt pedagogiskt samtal och kan välja och vraka mellan frågorna. Sociala nätverket mellan pedagoger här har varit oerhört viktigt för mig. Men när hinner vi med dem i skolan? Vi kan heller inte skylla på våra skolledningar – alla har ett personligt förhållande till sina elever och ett absolut uppdrag i styrdokumenten.

Imorgon skriver jag om orden förklara, analysera, argumentera och generalisera – då det gäller lärarnas möjligheter i den pedagogiska utvecklingen. Jag tror inte att jag blir särskilt älskad för det men det gör mig ingenting. Jag känner en slags pedagogisk sorg och jag tänker undersöka vad och hur jag kan komma över den.

Anne-Marie

Det här inlägget postades i Pedagogik, Skriver om ditt och datt, Styrdokumenten och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

2 svar på Var och när, hur och varför – Var är de pedagogiska samtalen?

  1. lena skriver:

    Jag håller med dig det är alldeles för lite pedagogiskt prat…men tiden finns inte alltid heller….det är så mkt vi ska hinna med…

  2. Joakim Hörsing skriver:

    Läroplan 94 gav lärarskrået ett en unik möjlighet att utvecklas till en sann profession – man tog aldrig den chansen enligt min mening.

    Skriver lite om det, bland annat här
    http://joakimhorsing.wordpress.com/2008/02/07/a-f-och-skolans-granslosa-problem/

    /Joakim

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.