Det finns så många litterära barn vi kunde diskutera och samtala om på de pedagogiska samtalen.
Vad kräver till exempel Pippi Långstrump av sin lärare och hur presenterar Astrid Lindgren läraren till henne? Hur besvarar vi Pippis frågor till professionen? Hur följande är inte läraren i Viveca Sundvalls bok Eddie och Maxon Jackson? Hur lite affär gjorde Emil i Lönnebergas lärare av de hyss som Emil gjorde därhemma? Hur illa gick inte läraren åt Anne Frank då judeförföljelsen med små steg började göra avtryck mot allt av värdighet och mänskliga rättigheter? Vilken lärare syns inte i Muminmammans omsorger om det osynliga barnet i samma novell av Tove Jansson? Hur mycket kärlek fick inte Mimmi möta i lärarens gestalt i en Ettas dagbok? Och hur ser vi på Percy som gillar syslöjd och kan brodera i Ulf Starks bok om de magiska gympadojjorna?
Vi talar så mycket om barnen vi har, eleverna som är, och för att skapa lite rymd i våra samtal kan vi föra in lite litterära barn, för att komma åt våra föreställningar om barn, få se fler perspektiv och tänka pedagogik då vi diskuterar dem? Vilka andra litterära barn kan vi dela med oss av?
– Vem tar Pippi till sin klass? Varför? Varför inte? Må samtalen utveckla oss.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
