Vad är egentligen duktig? Om kraften i att spegla!

Körling fotograferar 2013

Då det gäller gensvar på elevernas arbeten, söker jag mig bort från värderingarna. Mina subjektiva tyckanden. Jag söker ändra orden från ”bra” till ett innehåll som knyter an till styrdokumenten. Vill inte säga ”fint”, ”bra”, ”gör om”. Jag har tränat på att inte säga ”duktig”.

Många år har jag tränat på att inte ge mina subjektiva omdömen, utan förändra mina gensvar till förmån för elevens upptäckter av sitt lärande. Jag har lärt mig att om jag speglar elevens arbete genom min röst, då jag läser det eleven har skrivit för eleven, utan värderingar så upptäcker eleven sitt arbete och känner sig stolt, glad, bekräftad. Eleven upptäcker också att vissa saker behöver eleven ändra, ta bort eller skriva till.

Spegla det eleven har gjort och använda mig själv för att återge elevens arbete har jag funnit stärka elevens relation till arbetet och till det egna lärandet. Jag blir då ett redskap för eleven. Att se, få tillgång till sitt arbete och värdet av och i det.

 

 

This entry was posted in Ansvaret, Formativ bedömning. Bookmark the permalink.

2 Responses to Vad är egentligen duktig? Om kraften i att spegla!

  1. magdaradtke says:

    Från min perspektiv, perspektiv av en person som lärt sig språket som vuxen. Duktig betyder ingenting.

  2. Eva-Marie Nilsson says:

    Jag hörde att någon skrivit en avhandling som handlar just om detta. Hur tar bort alla värderande ord och endast använder bekräftande och speglande ord. Någon som vet mer om vilken avhandling det rör sig om?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>