Inte ur något utan in i något annat

Sträckläser Ian McEwans bok ”Domaren”.

Boken väcker tankar om de som kapslats in i något som de finner sanning i eller som de söker skydd genom. En egen värld som är så sann och så begriplig för den det handlar om, för de som är innanför och i den världen. Det kan handla om vad som helst egentligen. Ett sätt att förhålla sig till världen, bemästra den och förstå den. Oavsett vad. Det kan röra sig om ätstörningar eller träningsstörningar eller vad det nu kan vara. Beteckningen störning kommer från de som har en annan syn. Men vägen ur är en sak. Det är en lång process att ta sig ur något. Låt oss tänka att vi ska hjälpa någon med en störning. Vad är det för värld som inte handlar om mat, träning eller något annat som kapslats in? Hur ser den världen ut? Vad kan den göra för den som spricker upp i den?

Vi som är där i den värld vi tror är gemensam för oss alla ser inte heller det som finns i den. Vi vill rädda den andre och det är gott att vi vill det. Vi försöker knacka på, störa och påminna om att livet är där utanför och att det är rikt och härligt att leva. Och när det livet sipprar igenom kanske vi stillar oss. Då är vår uppgift utförd. Kanske stannar vi då upp. Tror att vägen är så självklar för den som står precis innanför den gemensamma tröskeln. Men vad finns det? Vad är det att orientera sig i en värld som är så ofantligt stor och rik på möjligheter och som därmed också ställer krav på egen aktivitet där man förväntas ta för sig, förstå kursen och rikta in sig i det gemensamma vars språk ännu är otydligt och där de egna benen vinglar av inre förskjutning i ambivalensen att stanna kvar eller att lämna för något annat. Det är en förlust att lämna något, en förlust som också känns och inte alls kan slätas över. Ur den förlusten kan det andra sippra in. Som en finmaskig filt som låter annat ljus komma in. Och vilan ifrån detta ljus. Att få blunda en stund för att orka ta in. Att fråga så att livet genom filten kan bli en möjlighet och något inom ramen för det närmast kommande:

– Hur ser din närmsta timme ut? Vilket te kommer du att välja nästa gång? Hur ser din nästa lektion ut? Vilken väg tar du nästa gång du kommer hit?

Det här inlägget postades i Litteratur och läsning. Bokmärk permalänken.