Skolans toalett

Körling fotograferar 2010

Hur är det möjligt? Att bli våldtagen på en skola? På en toalett på en skola? Jag ifrågasätter inte att det har hänt. Det är ur djupet av mitt hjärta och mitt inre som jag beklagar och sörjer det inträffade.

Men jag måste ställa mig frågan – vad är det för skola där detta är möjligt? Jag funderar också på om mobiltelefonens möjlighet här. Mina elever har sms:at mig då de behövt hjälp. Tänk att ha en sådan mobil möjlighet i en skola. Vi plockar av eleverna deras möjligheter att signalera kontakt och stöd, hjälp och vuxenvärlds-sos. Det är inte tillåtet med mobiler. Om skolan inte förmår skydda sina elever, skapa en fredad plats i denna verksamhet och byggnad. Varför inte låta dem åtminstone ha kvar en möjlighet att signalera detta – med sms till vuxenvärlden.

Jag undrar fortfarande hur skolan verkar värdegrund. Värdegrundspratet riskerar att förlora sitt innehåll. Låt oss verka i vår värdegrund istället för att snacka så vackert om den och sedan inte skapa den för dem vi ska omsluta och hysa i den.

Jag tror inte på en skola där en flicka kan bli våldtagen på en toalett.

Vem är trygg där?

Anne-Marie

Det här inlägget postades i Barns rättigheter och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

3 svar på Skolans toalett

  1. Anne-Marie skriver:

    Detta fall är en ytterlighet- och självklart är mobilen inte någon räddning just då och där- men i stort sett måste elever få kanaler till vuxna- om hjälp! Mobilen kan vara ett re
    redskap! À-m

  2. Plura skriver:

    Jag tänker så här, skolans huvudmän och dess skolledningar och lärare är skrämmande okunniga kring juridiken och kraven på dem. Samt avsaknaden av kollegialt förhållningssätt.

    Får gång på gång en känsla av att bra för att vi berört detta på en lektion har vi fullföljt vårt uppdrag. Och civilkurraget verkar lysa med sin frånvaro. Bättre att soppa under mattan så har jag så lite besvär som möjligt. Jag kan inte beskyllas för att tagit ställning.

    Det var det som så tydligt lyste igenom i debatten igår kväll på SVT från skolfolket. Man är busrädd för att ta ifrågan.

    Rätt gjort hade skolan tagit i detta direkt och ridit på ”skollagen kap 14a och diskrimineringslagen”. Förstått sitt strikta ansvar för det som hänt och gjort allt som krävs trots att det är en brottsutredning på gång. Det går nämligen inte att skylla från sig när någon säger sig vara kränkt. Kränktheten är alltid utifrån betraktarens ögen, den som är drabbad.

    Några upprörda rader från Plura om skolans otroliga flathet i dessa frågor.

  3. Anne-Marie skriver:

    Ja, det är en flathet. Blunda, säg inget, var tyst, mörka, gå in i personalrummen… A-M

Kommentarer är stängda.