Jag är glad. Bilden har inget med det att göra. Men bakom kameran står en lekande människa och trycker av en knapp – ett slag on-läge – och tittar in i en slags ordning som breder ut sig som ett fantastiskt bygge. Varje del hör samman med en annan. Jag ler. Jag är fotografen som står bakom kameran. Konstruktioner utmanar mitt tänk. Jag ryser vid tanken på att jag skulle förlora min nyfikenhet. Några säger att den är barnslig. Jag säger att den är lärande. Hej hopp.
Anne-Marie