Barn ska leka, cykla omkring och upptäcka, springa fritt, gå lagom vilse, röra sig utan föräldrar, gå till affärer och köpa en liter mjölk, kasta sten i en vattenpöl, spionera på en tant, leka koja i en buske, vara tillsammans och få uppleva. Jag var för mig själv och studerade barn i en stad där det tycktes finnas utrymme. Jag insåg till min förfäran att det var mycket länge sedan jag såg en unge leka själv och hur länge som helst utan att bli avbruten, störd, bortmotad, tidspressad och utanför omsorgsplatser.
Det slog mig att det är en rättighet för barn!
Anne-Marie,
som ska undersöka en sak då jag kommer tillbaka till Sverige. Jag minns en lekfull person som tillsammans med sin mycket händige man konstruerat något som kallas BETT-BOMMAR. De är en slags bänkar som kan göras om i det oändliga och som på ett mycket genialt sätt kan månganvändas för samlingar, för utmaningar, för balansgångslekar och dessutom i olika svårighetsgrader. Tänk att jag alltid tänkt på de där bommarna sedan jag prövat dem.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
