Stadens matematik… en utvecklingstanke

Jag fick en rolig tanke – en matematiktanke! Om stadens matematik. I min allra första klass skippade vi den obligatoriska bondgården (dvs att den skulle vara centralt innehåll i en årskurs tvåa och ett bevis för att min dåvarande skola forfarande höll kvar vid den tidigare läroplanen). Vi arbetade med broar därför att en elev hade varit och sett på en bro som byggdes och tyckte att det var konstigt att man kunde bygga utan att ha underlag… långt ovanför vattnet. Det blev mycket matematik, konstruktion, fantasibroar, bärande, tänkande i min tvåa. Mina oroliga kollegor undrade om och om igen om jag skulle ta ifrån barnen rätten att lära sig om bondgården – om man inte gör den i tvåan så går livet käpprätt och pipsvängen – och jag föll slutligen för trycket. Här är matematiken i stadens broar.

Det här inlägget postades i Barns rättigheter, Matematikundervisning. Bokmärk permalänken.

2 svar på Stadens matematik… en utvecklingstanke

  1. Plura skriver:

    Är det inte så att varje samhälle ska bygga sina matematikproblem på dess förutsättningar. Lära sig om bondgården kan man väl göra i historia.

  2. sspirit skriver:

    När man tar det säkra före det osäkra eller alla skall passa in i en och samma mall.

    http://www.bdonline.co.uk/comment/%E2%80%98world-class%E2%80%99-just-means-banal/3162340.article

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.