Textförberedelser; innan jag undervisar gör jag detta med texten

Jag väljer en undervisande text. Jag prövar en text ur en bok, en tidning, ett uppslagsverk och så gör jag så här:

  • Jag bläddrar igenom boken. Hur känns den här? Hur är texten inramad? Vad väcker mitt intresse? Vilka frågor kan jag ställa till själva omslaget och hur kan jag skapa förförståelse för innehållet? Hur kan mina elever göras intresserade? Vad är ingången? Hur många ingångar till denna bok kan jag skapa?
  • Jag högläser sedan ett utvalt stycke. Detta för att medvetandegöra mig själv för innehållet, eventuella svårigheter eleven kan utmanas i? Hur jag ska adaptera upp eleverna till orden genom att medvetandegöra vilka nya ord som eleverna kan förväntas göra medvetna om? Jag tänker inte att jag ska anpassa texten utan snarare problematisera den så att eleverna får utveckla kunskaper – inte mer av samma och det de redan kan. Adaptera upp tycker jag är en utmaning. Men den kräver mycket undervisning och samspelande med förförståelse och samtal, det mångdiskuterande klassrummet tänker jag.
  • Sedan börjar jag göra anteckningar i texten.

Jag väljer ut ett stycke. Nu har jag blivit så kunnig i detta arbetssätt så jag gör detta med enkelhet. Men då jag började fick jag arbeta länge och mycket. Det jag vill säga är att – jag gör saker enkelt för mig numera, då jag började så var det svårt. Allt är svårt i början, tar tid, men med tiden så blir detta arbetssätt automatiserat, dvs jag gör det utan att tänka. Men om själva innehållet tänker jag oändligt mycket och ser till att markera mina egna genuina funderingar för att skapa autentiska frågeställningar. Då jag sedan projicerar texten för mina elever, antingen i böckerna eller i en overhead så är det just processerna vi ska diskutera:

  • Hur gör vi för att förstå ord?
  • Hur kan vi lösa det genom att se sambanden?
  • Hur förstår vi bilden? Illustrationen? Textens samspel med den?
  • Hur kan vi förstå innehållet om sminket om författaren är kvinna? Hur skulle en man förklara samma ämne…
  • Jag kan konstruera väldigt, väldigt många frågor… vill ni ha dem så måste ni säga till….

Jag konstruerar så många frågor som jag någonsin kan.

Detta är min förberedelse. Jag är alltså medveten om hur eleverna ska få möta texten. Eleverna ser inte mina anteckningar. De får mina frågor. Och jag är en stor frågeställare. Det är i frågorna lärandet utvecklas. Under mina arbeten brukar jag notera de spontana frågor eleverna ställer. Det betyder att jag får tillgång till elevernas förståelse, deras liknelser, deras världar. Dessa frågor är oerhört viktiga. Med dem samspelar jag, elever och innehållet.

Vad jag också gör är att identifierar ”cross-the-curriculum” – dvs – vilka ämnen jag tangerar och hur jag kan använda mig av samspelet mellan fler ämnen. Den ovanstående texten om läppstift hamnar mycket i kemin. Alltså bara fundera över ” samma färg på läppstift som i nagellack”. Det är olika former; läppstift är mjukt, lack är hårt… hur kommer det sig och blir det samma färg i olika lösningar?

Ämnen jag kommer att beröra är:

  • svenska
  • engelska
  • kemi
  • historia
  • matematik
  • samhällskunskap

Frågor jag konstruerar specifikt för denna text är:

Hur har redaktören tänkt kring bilderna och fotografierna? Detta ska jag problematisera med mina elever. Detta kräver att eleverna görs införstådda med texten och att vi  tillsammans arbetat med texten så att samspelet med fotografierna kan aktiveras. Vad saknas i texten och vad gestaltas med illustrationerna, vad vill illustrationerna berätta som inte sägs i texten? Kan man fundera över andra val, exempelvis en sminkad man då texten ändå berör mäns fåfänga och män som sminkar sig.

De färger som nämns i texten – hur ser de ut? Vad är hudfärg? Vad är svagt rosagul för färg?Vad är skarpt rött?

Hur kan brunkräm bli en slags puderkräm? Puder är en torr form och kräm en fuktig. Hur gör man och hur kan man sätta ihop två former så? Hur definieras puder? Hur definieras kräm? Vad skiljer dessa sig åt? Hur sätter vi egentligen ihop ord?

Trådsmala – varför säger man så? Vad betyder detta ord? När använder man detta ord? Kan man skapa andra ord för samma sak? Hur kan man använda ordet trådsmal?

Sminkets historia har skiftat. Då färgat puder kom och det röra läppstiftets tid var inne så svarade detta mode på ett annat mode. Vad kan det tidigare modet vara? Hur kommer det sig att just detta mode inträffar under andra världskriget?

De årtal som nämns i texten, hur har man valt dem? Varför är vissa årtal väldigt exakta och andra inte?

Vad är skillnaden på lack och kräm. Kan man ha samma färgpigment i ett nagellack som i ett läppstift?

Ni får gärna ställa frågor här!

Välkomna!
Anne-Marie

Det här inlägget postades i Barns rättigheter och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

10 svar på Textförberedelser; innan jag undervisar gör jag detta med texten

  1. Så bra! Jag ska jobba med Åågust i höst och behöver lite olika ingångar till att jobba med texten. Har tänkt nästan som du, men borde kopiera texten och gå loss med pennan 🙂 Då blir ju jag synlig på ett helt annat sätt, som att jag kliver in i texten…

  2. sspirit skriver:

    Just delen med ”cross-the-curriculum” tycker jag att det är mycket intressant utvecklande och berikande. Att diskutera och fundera runt ett ämne utifrån olika perspektiv och olika ämnesområde – detta ger möjlighet till en helt annan sort inlärning än att dekonstruera ämnet till en enkelriktad vägg(här tänker jag mest på hur mattematik undervisningen kan fortfarande se ut idag, fast vi borde veta bättre).

  3. sspirit skriver:

    Enkelriktad väg borde stå.

  4. Maria skriver:

    Hur länge skulle du kunna jobba med denna text och behålla elevernas intresse utifrån de olika ämnen du kan undervisa i? Menar du att det blir en diskussion utifrån kemi, matematik mm eller att du skapar ytterligare uppgifter eller frågor som leder in på t.ex. matematik?

  5. Anne-Marie skriver:

    Jag ska visa lite bättre. Alla ämnen kan beröras, men inte bearbetas. Det viktiga är att man kommer åt elevernas intresse och visar hur en text ”öppnar” sig och hur vi tillsammans kan skapa frågor. Frågorna behöver inte besvaras utan kan få leva vidare i eleverna. Min egen erfarenhet är att eleverna börjar intressera sig för saker och ting genom att frågeställningarna görs öppna. Det är också så att flera svar kan det finnas lösningar på inom den kollektiva kunskapen, alltså i klassen. Jag ska visa med en annan text så kan du få bättre grepp om det hela. Jag ska fila lite på det inlägg du kommenterade på just nu. A-M

  6. Maria skriver:

    Jag ser ju hur en text verkligen blir mycket mer när den bearbetas med frågor, jag kan tänka mig att elever blir intresserade av innehållet på ett helt annorlunda sätt, att de också börjar ifrågasätta ord. Nästa termin har jag fått förtroendet att undervisa som vikarie på högstadie, så jag blir jätteglad för ytterligare exempel!

  7. Anne-Marie skriver:

    Härligt – pröva! Återkom gärna och berätta. A-m

  8. Maud Ekblad skriver:

    Hej Anne-Marie!
    Vad roligt att du använde just min bok om ”Sminket i historien” till din textbearbetning.
    Själv hade jag ett tydligt syfte med denna bok: att ämnet skulle locka fler att gilla historia. Om man inte är intresserad av historia – kanske man ändå är intresserad av smink, tänkte jag!
    Jag tycker också att det är viktigt att arbeta ämnesövergripande i skolan – helt enkelt för att världen inte är uppdelad i ämnen.
    Jag hade faktiskt en tjänst i två år i Järfälla där jag enbart arbetade som TEMA-lärare.
    Om du vill veta mer om mitt sätt att arbeta kan du titta in på min hemsida.
    Hälsningar
    Maud

  9. Anne-Marie Körling skriver:

    Hej – använder din bok i mina föreläsningar. Den är superb. Läcker och en värdig och verklig ingång till historia. Tusen tack för din bok och självklart ska jag gå in på din blogg. //A-M

  10. Maud Ekblad skriver:

    Ann-Marie! Skulle vilja ha din e-mail adress. Jag har en fråga till dig, som jag vill ta den vägen.
    Hälsningar Maud Ekblad

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.