Textförberedelser; innan jag undervisar gör jag detta med texten

Jag väljer en undervisande text. Jag prövar en text ur en bok, en tidning, ett uppslagsverk och så gör jag så här:

• Jag bläddrar igenom boken. Hur känns den här? Hur är texten inramad? Vad väcker mitt intresse? Vilka frågor kan jag ställa till själva omslaget och hur kan jag skapa förförståelse för innehållet? Hur kan mina elever göras intresserade? Vad är ingången? Hur många ingångar till denna bok kan jag skapa?
• Jag högläser sedan ett utvalt stycke. Detta för att medvetandegöra mig själv för innehållet, eventuella svårigheter eleven kan utmanas i? Hur jag ska adaptera upp eleverna till orden genom att medvetandegöra vilka nya ord som eleverna kan förväntas göra medvetna om? Jag tänker inte att jag ska anpassa texten utan snarare problematisera den så att eleverna får utveckla kunskaper – inte mer av samma och det de redan kan. Adaptera upp tycker jag är en utmaning. Men den kräver mycket undervisning och samspelande med förförståelse och samtal, det mångdiskuterande klassrummet tänker jag.
• Sedan börjar jag göra anteckningar i texten.

Jag väljer ut ett stycke. Nu har jag blivit så kunnig i detta arbetssätt så jag gör detta med enkelhet. Men då jag började fick jag arbeta länge och mycket. Det jag vill säga är att – jag gör saker enkelt för mig numera, då jag började så var det svårt. Allt är svårt i början, tar tid, men med tiden så blir detta arbetssätt automatiserat, dvs jag gör det utan att tänka. Men om själva innehållet tänker jag oändligt mycket och ser till att markera mina egna genuina funderingar för att skapa autentiska frågeställningar. Då jag sedan projicerar texten för mina elever, antingen i böckerna eller i en overhead så är det just processerna vi ska diskutera:

• Hur gör vi för att förstå ord?
• Hur kan vi lösa det genom att se sambanden?
• Hur förstår vi bilden? Illustrationen? Textens samspel med den?
• Hur kan vi förstå innehållet om sminket om författaren är kvinna? Hur skulle en man förklara samma ämne…
• Jag kan konstruera väldigt, väldigt många frågor… vill ni ha dem så måste ni säga till….
  

Jag konstruerar så många frågor som jag någonsin kan.

Detta är min förberedelse. Jag är alltså medveten om hur eleverna ska få möta texten. Eleverna ser inte mina anteckningar. De får mina frågor. Och jag är en stor frågeställare. Det är i frågorna lärandet utvecklas. Under mina arbeten brukar jag notera de spontana frågor eleverna ställer. Det betyder att jag får tillgång till elevernas förståelse, deras liknelser, deras världar. Dessa frågor är oerhört viktiga. Med dem samspelar jag, elever och innehållet.

Vad jag också gör är att identifierar ”cross-the-curriculum” – dvs – vilka ämnen jag tangerar och hur jag kan använda mig av samspelet mellan fler ämnen. Den ovanstående texten om läppstift hamnar mycket i kemin. Alltså bara fundera över ” samma färg på läppstift som i nagellack”. Det är olika former; läppstift är mjukt, lack är hårt… hur kommer det sig och blir det samma färg i olika lösningar?

Ämnen jag kommer att beröra är:

• svenska
• engelska
• kemi
• historia
• matematik
• samhällskunskap

Frågor jag konstruerar specifikt för denna text är:

Hur har redaktören tänkt kring bilderna och fotografierna? Detta ska jag problematisera med mina elever. Detta kräver att eleverna görs införstådda med texten och att vi  tillsammans arbetat med texten så att samspelet med fotografierna kan aktiveras. Vad saknas i texten och vad gestaltas med illustrationerna, vad vill illustrationerna berätta som inte sägs i texten? Kan man fundera över andra val, exempelvis en sminkad man då texten ändå berör mäns fåfänga och män som sminkar sig.

De färger som nämns i texten – hur ser de ut? Vad är hudfärg? Vad är svagt rosagul för färg?Vad är skarpt rött?

Hur kan brunkräm bli en slags puderkräm? Puder är en torr form och kräm en fuktig. Hur gör man och hur kan man sätta ihop två former så? Hur definieras puder? Hur definieras kräm? Vad skiljer dessa sig åt? Hur sätter vi egentligen ihop ord?

Trådsmala – varför säger man så? Vad betyder detta ord? När använder man detta ord? Kan man skapa andra ord för samma sak? Hur kan man använda ordet trådsmal?

Sminkets historia har skiftat. Då färgat puder kom och det röra läppstiftets tid var inne så svarade detta mode på ett annat mode. Vad kan det tidigare modet vara? Hur kommer det sig att just detta mode inträffar under andra världskriget?

De årtal som nämns i texten, hur har man valt dem? Varför är vissa årtal väldigt exakta och andra inte?

Vad är skillnaden på lack och kräm. Kan man ha samma färgpigment i ett nagellack som i ett läppstift?

Ni får gärna ställa frågor här!

Välkomna!
Anne-Marie