Sven-Eric Liedman; Jag plockar russin, och ett till…

Jag plockar russin. Det får man göra. Russin får man plocka. Kakan man plockar russin ur är just kakan man plockar russin ur. Russinen i kakan… de är ju det där som man vill ha allra mest trots att man också vill ha kakan. Jag har läst Sven-Eric Liedman och plockar hungrigt upp dessa ord:

”Skolan delar blodomlopp med resten av samhället”

”Allt som finns i skolan har sitt ursprung utanför den”

”Att lära sig räkna är en naturlig etapp i ett barns språkfärdighet”

”Är inte ekvationer egentligen ett slags rätt roliga gungbräden för tanken?”

”…under egendomliga former; en grupp jämnåriga ska hållas instängd med en eller ett par vuxna.”

”…i den goda skolan blir eleven aldrig bara en kund. Bindningen mellan lärare och elev är djupare än så.”

”Den nödvändiga långsamheten måste inskärpas på varje stadium.”

”Den snabba tillfredställelsens lust bleknar snabbt bort. Den långsamma kräver ansträngningen och självövervinnelsen.”

Jag omsluter Sven-Eric Liedmans ord med barnens gestaltande processer, samtliga hämtade ur förskolor i Jordbro, söder om Stockholm, Haninge Kommun.

Anne-Marie

Det här inlägget postades i Barns rättigheter och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.