Jag håller seminarier i undervisningens fokus, om relationen till innehållet och eleverna. Det ger många ringar på undervisningsvattnet då man väl genomför det i sin undervisning. Någon sa – man kan göra en Anne-Marie – och det kändes roligt. Jag är gärna en modell för förhållingssätt. Så här ser en snabb utvärdering av lärarna ut:
- Jag har fått idéer till matematikundervisning
- Jag tänker att barn gärna lösa matematikuppgifter utan läsning
- Ideér med matematik och vardagstänk kring hur vi använder språket
- Textanvändning, tänka kring text och hur vi kan använda den
- En medvetenhet hur vi kan använda namn, vilka vi benämner och vilka vi tjatar om
- Hur man arbetar med synomer och hur man berikar språket
- Låter intressant hur man arbetar med synonymer då man arbetar så här
- Att berika språket
- Plocka ur meningar ur det eleverna läser. Nu känner jag mig väldigt intresserad av att göra det.
- Att leta frågor – ur elevens texter och lära sig formulera svar, ur texter
- Jag får en känsla av att jag är viktig som pedagog. Materialet i sig är inte viktigare än pedagogen.
- Det är så mycket som läggs på, var gör jag bäst nytta, jag känner mig dålig, jag har fått tänka på att fokusera, att se vad jag kan göra och där behövs jag.
- När man bygger upp en ordbank på detta sätt kan man få alla elever att lyckas både muntligt och skriftligt. Man vågar pröva på flera sätt.
- När man fråga – kan man arbeta med en fullständig mening. Man använder flera ord från frågan så blir det en fullständig mening
- Jag har ofta presentationsångest – undervisning behöver inte vara svårare än det som eleverna ger oss. Jag vill så mycket som lärare.
- Att hinna med stoff, man ska förbereda och allt ska vara klart, allt ska vara klart, av mycket lite har vi gjort massor av olika saker, man tränar mycket på samma gång.
- Jag blir påmind om att barn inte förstår utan att verkligen undervisa dem. Man kan göra så mycket av så litet och det ger så mycket.
- Att stanna upp och se hur olika vi kan tolka textinnehåll.
- Jag vill pröva Nobeltexten i en klass.
- Jag vill göra Nobeltexten med den andra läraren.
- Jag har lyssnat till vad alla gillar för godis.
- Vi har talat om LPP och planering, om efterarbete. Det sätter igång många tankar.
- Man är förberedd upp till tänderna, och eleverna är inte där och man har inte tid till elevernas tankar.
- Det har inspirerar att tänka kring. Men den här improvisation.
- Man kanske kan lita till sin egen förmåga. Vi kanske dödar kreativiteten.