Tyst matematik och självständigt arbete i matematikboken?

Om man arbetar ur en matematikbok, utan undervisning, inte får tala om det man gör, tänker eller funderar kring, om matematiken är ett ensamarbete? Hur kan läraren resignera så inför sitt undervisande uppdrag. Ta upp matematikböckerna och börja räkna – varför behövs då skolan? Vad gör skolan för skillnad för eleven i det fallet?

Jag stänker – muntlig matematik, ifrågasättande matematik, diskuterande matematik, begreppande matematik, resonerande matematik – allt ska vara i rummet. Den rumsliga matematiken! Så tänker jag!

Det här inlägget postades i Matematikundervisning. Bokmärk permalänken.

3 svar på Tyst matematik och självständigt arbete i matematikboken?

  1. Maria skriver:

    Och jag längtar till nästa måndag.. då börjar min första kurs i matematik mot yngre åldrar. Där förväntar jag mig att jag ska få massor av inspiration till och kunskaper om den matematik du förespråkar. / Maria

  2. Ulrika Stenberg Nilsson skriver:

    Håller fullständigt med! Idag hade jag en lektion i min 2:a om bråk. Vi spelade spel och oj vad det språkades. Mattetermer!/Ulrika

  3. Anne-Marie Körling skriver:

    Jag blir glad åt alla bråk på matematiklektionerna! A-M

Kommentarer är stängda.