Liknelsernas ogräs

Postat den 2012-06-23 av Anne-Marie Körling

Maskros! Detta ogräs. En gång talade man om maskrosbarn. De var de som klarade asfalt, hårda ord och alltings djävulskap och ändå blomma. Jag tänker på barnen då jag ser på maskrosen.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Tulpanerna och alla ord som blommar
  2. Nätets kyrkogårdar
  3. Sommarpromenad – ett fotografi
Det här inlägget postades i Läraryrket och lärarrollen. Bokmärk permalänken.

1 svar på Liknelsernas ogräs

  1. Lotta skriver:
    2012-06-27 kl. 9:51 e m

    åh maskrosbarn, de som klarar allt och ändå strålar… en sådan är jag, men en förälder, en maskrosförälder. Jag får slåss för mina barn, mot kommuner, LSS, habilitering och skolor. Jag möter så mycket dumhet och så mycket okompetens och ignorans och ändå kan jag inte ge upp. jag tror inte att jag strålar direkt men jag slåss… kanske strålar jag när allt är över en dag, den som lever får se. Fint foto…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.